"Lagförslagen underminerar rättsväsendet"

Tusentals människor samlades nyligen framför kongressen i Argentinas huvudstad Buenos Aires för att demonstrera mot det paket av lagförändringar som landets president presenterat gällande rättsväsendet, varav ett handlar om hur representanter i Högsta domstolen ska tillsättas.

Det första som hörs är det eviga dunkandet från trummorna. Skarpt, rytmiskt och regelbundet tränger deras ljudliga dunk-dunk-dunk genom byggnader flera kvarter bort. Därefter smällarna, tutorna och fyrverkeripjäserna. Slutligen doften, en salig röra av nyårsraketer, nygrillade hamburgare och tusentals svettiga människor.

Bara de senaste månaderna har protesterna varit 20, 30 eller 50 gånger större än de är idag och kring helt andra teman. Demonstranterna kommer från många olika samhällsklasser och segment. De är arbetslösa, pensionärer, fackföreningsrepresentanter, jurister, juridikstudenter och representanter för politiska partier.

Debatten, som denna gång fortsatte långt in på småtimmarna i den omringade kongressbyggnaden, handlade om ett paket innehållande sex förslag som Christina Fernández de Kirschners regering lagt fram om det juridiska systemet i Argentina. Flera av dem är kontroversiella, bland annat förslaget att representanter i landets Högsta domstol ska tillsättas politiskt, vilket skulle ge vinnaren i presidentvalet automatisk majoritet i Högsta domstolen.

Även FN är kritiska

Idag tillsätts posterna oberoende, av advokater från advokatsamfund, representanter från akademin via universiteten samt domare av rättsväsendet. Förslagen har väckt mycket kritik, och har även tolkats som ett sätt för presidenten att ställa upp till ytterligare omval 2015, vilket konstitutionen idag inte tillåter.

- De här förslagen underminerar rättsväsendets oberoende, menar Human Rights Watch som är skarpt kritiska mot förslagen.

Även FN-rapportören Gabriela Knaul har lyft kritik mot reformen.

Ett annat förslag som upprört folket handlar om domstolars möjlighet att upphäva regeringens beslut i de fall den skulle undergräva grundläggande rättigheter. I övrigt ingår i de omtvistade förslagen en utökning av antalet ledamöter i Högsta domstolen till 19 från nuvarande 13, ett tvång att offentliggöra domslut, tre nivåer av överklaganden i det Rättsliga Råd som bevakar domslut.

Förslagen har efter långa förhandlingar antagits i kongressen, men då detta skett med ett antal tillägg har de nu skickats tillbaka till senaten som väntas ta beslut om förslagen i morgon, onsdagen den 8 maj.

Text och foto: Joakim Book, frilanslinjen Escuela Nórdica, Chile