En skrotning av de dubbla valutorna är en reform som de flesta kubaner länge har sett fram emot, eftersom det nuvarande systemet ansetts mycket orättvist. Men när de kubanska myndigheterna nu har meddelat att de dubbla valutorna ska förenas i en reagerar ändå många kubaner med skepsis.
I förra veckan meddelade de kubanska myndigheterna att man ska genomföra en rad åtgärder för att förena de båda valutorna.
– De säger inget om hur eller när det ska genomföras. Det är som om de bara försöker säga att något kommer att göras åt problemet, säger en kubansk revisor som vill vara anonym.
Sedan 1994 har det funnits två officiella valutor på Kuba. Fram till år 2004 var dessa den kubanska peson samt den amerikanska dollarn, men sedan dess har den lokala peson istället kompletterats med en konvertibel peso, kallad CUC, som ersatte dollarn. Denna valuta har en fast växelkurs gentemot dollarn och är värd 24 vanliga pesos.
Omara är en 73-årig pensionär som inte vill bli citerad med hela sitt namn. Hon säger att hon klarar sig på sin pension på 240 pesos, vilket motsvarar tio dollar eller CUC, samt de pengar som hon får från sina tre barn som bor utomlands.
– Men det jag behöver är att pengarna, oavsett vilken form de kommer i, blir mer värda. Om växlingskursen ligger kvar på samma nivå förändras inget för mig, eftersom jag alltid måste växla in dollar, säger hon till IPS och tillägger att butikspriserna bara fortsätter att stiga.
Tveksamt förhoppningsfull
Silvia Medina har däremot inga släktingar utomlands som skickar pengar till henne utan tvingas enbart klara sig på sin pension, som betalas ut i vanliga pesos och är värd motsvarande tio dollar.
– Om en förening av valutorna leder till att mina pesos får ökad köpkraft så är det välkommet, säger hon med en blandning av förhoppning och tvekan i rösten.
Sjukvård och utbildning erbjuds kostnadsfritt på Kuba. Silvia Medina är dessutom garanterad en korg med matvaror som är kraftigt subventionerad av staten. Även om denna baskorg är otillräcklig så är den till stor hjälp för de fattigaste familjerna.
Till skillnad från Omara, som får ett tillskott pengar från sina barn utomlands, kan dock inte Silvia Medina skaffa de övriga varor hon behöver från de butiker som bara tar betalt i hårdvalutan CUC.
Den kubanske ekonomen Pável Vidal, som är professor vid Pontificia Universidad Javeriana i Colombia, menar att det viktigaste med beskedet från de kubanska myndigheterna är att processen att skrota de dubbla valutorna åtminstone har inletts. Han menar att slopandet av de dubbla valutorna skulle leda till att företagens bokslut blir mer transparenta och att den statliga budgeten blir mer överblickbar.
– Dessutom skulle det visa att systemet med dubbla valutor inte är orsaken till lönernas låga köpkraft eller till orättvisorna, och att dessa båda problem är strukturella, inte monetära, säger han till IPS.
Komplext system
Beatriz González, som tidigare arbetade med bokföring på en fabrik, säger att de dubbla valutorna gjorde hennes bokföringsarbete extremt komplicerat.
– Det var vansinnigt. Jag var tvungen att ha en uppsättning av böcker i pesos och en annan i hårdvaluta. Allt var tvunget att göras i två omgångar. Om valutorna förenas så skulle det vara till fördel för näringslivet, säger hon till IPS.
Innehav av hårdvaluta avkriminaliserades på Kuba i augusti 1993. Det blev då tillåtet att ha ett bankkonto med amerikanska dollar och kedjor med statliga butiker som tog betalt i dollar etablerades. Fyra månader senare introducerades den konvertibla peson, CUC.
Innan dess, mellan 1989 och 1993, drabbades den kubanska ekonomin mycket hårt av Sovjetunionens sammanbrott. Mellan dessa år sjönk Kubas bruttonationalprodukt med 35 procent samtidigt som över 80 procent av utrikeshandeln försvann. I samband med den kraftiga ekonomiska nedgången beslutade de kubanska myndigheterna att inte agera mot inflödet av pengar från turismen och hemskickade pengar från kubaner i exil. Dollariseringen gynnade både landets turistindustri och de utländska investeringarna.
Fortfarande betalar dock den kubanska staten ut löner och pensioner i vanliga kubanska pesos som kan användas inom den offentliga servicen, för köp av biljetter till sport- och kulturevenemang, vid köp av vissa tillverkade produkter och mat på bondemarknader, samt de subventionerade produkter som familjer får tillgång till genom sina ransoneringsböcker.
Sedan 2004 är dock CUC den enda hårdvalutan som finns i landet, och den används för att bland annat betala för mobiltelefoner och internet samt de varor av bättre kvalitet som finns i kedjorna som bara tar betalt med hårdvaluta.