Styrkedemonstration i Amazonas

Nina Gualinga ledde demonstrationen i Puyo. Foto Lari Honkanen
Kichwa-svenskan Nina Gualinga i det främsta ledet. Foto Lari Honkanen

Urfolkskvinnor från ecuadorianska Amazonas visade på internationella kvinnodagen att de fortfarande är en kraft att räkna med. Det var just i Amazonas som det organiserade urfolksmotståndet i modern tid begav sig. Med ett tydligt budskap som förkastar oljeutvinning i regnskogen, marscherade de genom centrala provinshuvudstaden Puyo.

- Regeringen ska respektera våra rättigheter till mark och vår rätt att leva enligt våra sedvanor i regnskogen, säger Manuela Dawa från byn Manga Urca i Pastaza-provinsen.

Tillsammans med runt 500 systrar från regionens sex olika urfolksnationaliteter, marscherar hon Puyos gator fram och skriker slagord. Vid hennes sida går en kvinna från USA. Hon heter Leila Salazar-López och representerar organisationen Amazon Watch, som jobbar för att stödja urfolk och skydda Amazonas regnskog. Hon är inte ensam från Nordamerika. Bland de främsta leden, bredvid Diana Atamaint, känd rikspolitiker från urfolkspartiet Pachakutik och Katy Betancourt, kvinnoledare från nationella urfolksorganisationen Conaie, marscherar Casey Camp-Horinek, från Ponca-nationen i Oklahoma.

- Vi är här för att visa stöd till våra släktingar från Amazonas, som kämpar med samma problem som vi har kämpat med under 100 år, säger hon.

Avsky mot "fracking"-metoden

Casey Camp-Horinek är förkrossad över utvinningen av skifferolja genom den så kallade ”fracking”-metoden hemma i Oklahoma. Metoden, som på svenska går under benämningen hydraulisk spräckning, går till så att stora mängder vatten och kemikalier pumpas ned i jorden under högt tryck. På så sätt frigörs skifferolja, men leder samtidigt till en förgiftning av grundvattnet. Enligt Casey Camp-Horinek har det också lett till ständiga jordskalv.                 

Stadsbor runt omkring stannar till och gapar. Det är inte varje dag de ser så många urfolkskvinnor från Amazonas klädda i sina traditionella kläder och som högljutt kräver sina rättigheter.

En av de som dirigerar demonstrationståget och för dialog med polisen heter Nina Gualinga, en ung kvinna med dubbla rötter, hennes mor är kichwa och hennes far finlandssvensk. Själv har hon gått i skola i Sverige.

- Jag har sedan liten involverat mig för och jobbat med ursprungsfolk och frågor som rör urfolksrättigheter. Vi vill att regeringen ska respektera våra landrättigheter och lämna oljan i marken, säger hon på klingande rikssvenska.

Text och foto: Lari Honkanen