Yasuníreservatet i Ecuador är hem för flera unika djurarter.
2007 erbjöd sig Ecuador att inte borra efter olja i det unika regnskogsområdet Yasuní. Detta mot att omvärlden betalade landet motasvarande hälften av summan oljan skulle inbringat till statskassan. Men pengarna kom aldrig och nu har Ecuador beslutat sig för att borra efter olja i området.
– Omvärlden har svikit oss, sade Ecuadors president Rafael Correa i ett tv-sänt tal på torsdagen.
Sex år efter att förslaget om att låta oljan vara mot att omvärdlen betalade Ecuador en summa på 3600 miljoner dollar, hälften av vad oljan beräknades ge landet i intäkter, har endast 13, 3 miljoner dollar donerats till den FN-fond som skapats för att förvalta pengarna. En stor besvikelse, inte bara för Ecuador utan även för miljörörelser runt om i världen, som när förslaget lanserades såg det som nyskapande och innovativt.
I sitt tal till folket lovade Correa att oljeutvinningen kommer att ske med den senaste och mest adekvata tekniken och därför innebär att mindre än 1 procent av nationalparken kommer att påverkas. Han sade även att utvinningen av oljereserverna kommer att inbringa en summa motsvarande 18 292 miljoner dollar. Pengar som staten vill använda för att motverka fattigdomen i landet, speciellt i Amazonas.
Men med de tragedier oljeutvinning tidigare inneburit i Ecuador i bakhuvudet är det svårt att tro på den lilla miljöpåverkan Correa utlovar. Ett exempel är de enorma miljöskador som oljeföretaget Texaco orsakade i den ecuadorianska djungeln mellan åren 1964 och fram till 1990 och som fortfarande påverkar både naturen och närboende.
Ett annat exempel är den oljekatastrof som i somras medförde att uppskattningsvis 1,5 miljoner liter råolja rann ut i den ecuadorianska floden Coca, som i sin tur leder vidare till Amazonfloden. Katastrofen påverkade inte bara närboende utan fick effekter längs en mängd vattendrag i Amazonas i både Ecuador, Peru och Brasilien.
Flera orsaker till att idén sprack
Varför omvärlden inte nappade på Ecuadors förslag gällande Yasuní finns inte en förklaring till, men många gissningar. Rafael Correa själv hänvisar bland annat till den ekonomiska kris som skakat om världen de senaste åren, men också till att världen består av hycklare och att den rådande logiken inte är rättvisa utan makt.
– De förorenande länderna är också de rikaste och de med mest makt, sa Correa under tv-talet på torsdagen.
Andra analytiker menar att det faktum att det inom Ecuadors regering funnits delade meningar om projektet, samt att regeringen alltid haft utvinning som en plan B till hands, har bidragit till omvärldens skepsis och ovilja att donera pengar landet.
David Romo, från avdelningen för biologisk mångfald vid universitetet Universidad San Francisco, i Quito anser att Ecuador varit oförmögna att förmedla vikten av detta nya sätt att se på naturen, och välja bort exploatering:
– Vi ecuadorianer satsar på att vara ett samhälle med ett ganska nyskapande sätt att främja naturvård, säger Romo till BBC Mundo, samtidigt som han beklagar att världens rika länder inte slutit upp till förslaget och medgett sitt medansvar i dagens miljöproblem.
Tveksam hållning från Correas sida
Men även om Correa tagit ställning för miljöprojektet i Yasuní, så har han på andra plan varit långt ifrån en miljökämpe. Han har till exempel upprört flera ursprungsfolksgrupper med olika stora gruvprojekt och förutom borrandet efter olja i Yasuní planerar Correas regering att borra efter olja i regnskogen söder om Yasuní, nära gränsen till Peru.
Yasuní är hem för flera ursprungsfolk vars ledare nu uppmanar regeringen att genomföra en folkomrösting gällande områdets framtid. Om detta inte sker och om oljeutvinningen påbörjas kommer de att genomföra demonstrationer och protester.
30 procent av Ecuadors intäkter kommer från utvinning av råolja. Landet är även med i OPEP, Organisationen för oljeexproterande länder.
Fakta
Yasuníreservatet består av 982 000 hektar regnskog och ligger 300 kilometer öster om Ecuadors huvudstad Quito.
Enligt lokala forskare tillhör Yasuní en av de platser på jorden med störst biologisk mångfald och 1989 deklarerades området som reservat för den biologiska mångfalden av FN.
Platsen är även hem för flera ursprungsfolkstammar som lever i frivillig isolering i området.
Redan i nuläget används dock 60 procent av Yasunís yta av olika oljeföretag. Ofta motiverar de sin närvaro med att de var där innan platsen deklarerades som reservat för den biologiska mångfalden.
Källa: BBC Mundo