Ecuador till val om grundlagsförsamling

*Bara tre månader efter att ha tillträtt som Ecuadors president har Rafael Correa satt sitt ämbete på spel. Röstar det ecuadorianska folket nej i dagens folkomröstning om en konstituerande församling har han sagt att han avgår. Han har flera gånger de senaste dagarna upprepat att ett kriterium för att han ska kunna leda landet är att man tillsätter en församling som skriver om grundlagen.*

Det är bara tio år sedan som det ecuadorianska folket gick till valurnorna för exakt samma fråga. Då röstade man ja och den dåvarande presidenten Fabián Alarcón lät tillsätta en grundlagsutredning som skrev en av Latinamerikas med avancerade grundlagar där bland annat ursprungsfolkens rättigheter har stort utrymme.

Att 1998-års grundlag inte fungerar i praktiken visar bara det faktum att sedan 1996 har ingen av landets presidenter suttit mandatperioden ut, att landet genomlevt en militärkupp och att de ständiga konflikterna mellan den exekutiva och lagstiftande makten i praktiken gjort det omöjligt att styra landet.

Minister Manuela Gallegos Anda



- Ecuador har en avancerad grundlag, men den är inte komplett, säger Manuela Gallegos Anda, minister för folken, sociala rörelser och medborgerligt deltagande. Dessutom känner en stor majoritet av ecuadorianerna inte till den. De vet inte vad som står i den, vilka rättigheter och skyldigheter de har eller vilket utrymme de har att vara med att påverka. Bara det faktum att många inte vet att de är obligatoriskt att rösta säger det mesta. Denna okunskap har gjort att klientelismen i landet är stor. Politikerna köper din röst.


Som ett eko från Bolivia där sedan åtta månader tillbaka en konstituerande församlingen håller på att ta fram en ny grundlag och från Venezuela som redan låtit en liknande församling ta fram en ny grundlag, menar Manuela Gallegos Anda att det viktiga inte bara är att fram en ny konstitution, utan på vilket sätt den tas fram.


- Folket måste få delta i processen, men det förstår inte oppositionen, de traditionella politiska partierna.

Oppositionen har de sista dagarna innan folkomröstningen genomfört en tuff mediakampanj där Rafael Correa jämförts med Fidel Castro och Hugo Chávez och där man skrämt folk med att en konstituerande församling kommer landet bli kommunistiskt och ledas av en diktator. De som förespråkar nej menar att det inte är nödvändigt att lägga makten att skriva om landets grundlag i händerna på 130 valda ledamöter. Bättre vore att applicera den nuvarande grundlagen mer effektivt.

Enligt opinionsundersökningarna kommer närmare två tredjedelar av befolkningen att rösta ja. Landets 13 ursprungsfolk och den afroecuadorianska befolkningen sätter stort hopp till en konstituerande församling som de hoppas ska ge dem mer självbestämmande, mer utrymme i politiken, mer rättvist fördelad jord och rätt att ta beslut om hur landets naturresurser ska utnyttjas.

Ett första preliminärt resultat väntas bara ett par timmar efter att vallokalerna stänger klockan fem på eftermiddagen. Det officiella resultatet kan dröja upp till fem dagar. Blir det ja får ecuadorianerna gå till val igen i slutet av augusti för att välja 130 ledamöter som från och med slutet av september har 180 dagar på sig att skriva en ny grundlag som folket sedan får ta ställning till via ytterligare en folkomröstning.

Fakta/Konstituerande församling
Den text som ecuadorianerna ska ta ställning till i valurnorna ger bland annat en konstituerande församling rätt att ta fram ett förslag som kan innebära en radikal förändring av landets politiska system. Vill de föreslå monarki kan de göra det, men det är föga troligt. Besluten i församlingen fattas genom absolut majoritet, vilket innebär att det bara krävs 66 mandat för att få igenom sina förslag i församlingen. Anser ledamöterna att 180 dagar är för kort tid att ta fram en ny grundlag kan de ge sig själva ytterligare 60 dagars förlängning. Av de 130 ledamöterna väljs 100 på regionala listor, 24 på en nationell lista och sex bland de ecuadorianer som bor utomlands (två från Europa, två från USA och två från Sydamerika). Flera av landets ursprungsfolks- och sociala rörelser har tagit fram en gemensam lista för att kunna lansera 130 starka kandidater. Bland Rafael Correas egna förslag till en konstituerande församling finns bland annat att avpolitisera de statliga organen, göra om valsystemet, decentralisera den politiska och ekonomiska makten, ge autonomi till regioner och folkslag och en mer balanserad maktbalans mellan den lagstiftande församlingen och regeringen.

_Erik Halkjaer_