Peru: fakta, inkarikets historia, kultur och resor

Peru rymmer allt från ökenlandskap vid Stilla havet till Andernas glaciärer och Amazonas regnskog. Här låg inkarikets centrum och landet har i dag tretton platser på UNESCO:s världsarvslista. Sedan 28 juli 2026 leds landet av Keiko Fujimori.

Fakta om Peru

Huvudstad

Lima har cirka 11,2 miljoner invånare i sin storstadsregion (2023).

Invånare

34,6 miljoner (2025, Världsbanken)

Språk

Officiella språk i Peru är spanska, quechua och aymara.

Valuta

Sol (PEN)

Statsskick

Presidentrepublik. President Keiko Fujimori sedan 28 juli 2026.

Yta

1 285 216 km²

Självständighet

28 juli 1821 (från Spanien)

Geografi och natur

Landet ligger i västra Sydamerika längs Stillahavskusten, gränsar till Ecuador och Colombia i norr, till Brasilien och Bolivia i öster samt till Chile i söder. Geografiskt delas det i tre zoner: kustslätten (costa), bergsområdet i mitten (sierra) och östlig lågmark med Amazonas regnskog (selva). Enligt CIA World Factbook kan namnet Peru komma från guaraniordet biru, som betyder ”flod”.

Amazonas regnskog i östra Peru är en av landets stora naturtillgångar. Manú nationalpark fick världsarvsstatus 1987 för sin biologiska mångfald. Río Abiseo nationalpark togs upp på listan 1990 både för naturvärden och arkeologiska fynd. Huascarán nationalpark i Cordillera Blanca är världsarv sedan 1985.

Andernas högsta punkt är Nevado Huascarán med en höjd av 6 746 meter. Titicacasjön, som Peru delar med Bolivia, räknas som världens högst belägna sjö som går att trafikera med fartyg. Amazonflodens yttersta källa ligger enligt CIA World Factbook på en avlägsen sluttning av Nevado Mismi, 5 316 meter över havet.

Klimatet varierar mellan tropiskt i öst, ökenlikt vid kusten och kallt i höglandet. Landet är utsatt för jordbävningar, tsunamier, översvämningar och jordskred. Vulkanen Ubinas är den mest aktiva i Peru. Utbrottet hos Huaynaputina i februari 1600 anses vara det största vulkanutbrottet i Sydamerika i historisk tid och påverkade vädret globalt.

Historia i korthet

På det nuvarande Perus territorium växte flera betydelsefulla andinska kulturer fram. Bland världsarvsmärkta platser finns den heliga staden Caral i Supedalen, tempelplatsen Chavín, den stora lerstaden Chan Chan längs kusten samt Nazcalinjerna i öknen. Det mest berömda riket var inkarnas. Vägnätet Qhapaq Ñan, som Peru delar med fem andra nationer i regionen, fick världsarvsstatus år 2014.

Spanska conquistadorer erövrade inkaimperiet år 1533. Enligt CIA World Factbook är namnet Lima en tidig spansk omformning av quechuanamnet Rimak. Limas historiska stadskärna är i dag världsarv. Peru förklarade sig självständigt 1821 och de sista spanska trupperna besegrades 1824.

Landets gränser har ändrats upprepade gånger genom historien. Under Stillahavskriget mellan 1879 och 1883 förlorade Peru och Bolivia mot Chile, vilket ledde till att Chiles nuvarande nordligaste områden överfördes till det segrande landet. En gränskonflikt med Ecuador bröt ut år 1995 och löstes genom ett avtal år 1999.

Under 1900-talet skiftade Peru mellan civila och militära styren. Efter tolv år av militärregim återinfördes demokratin 1980, samtidigt som gerillagruppen Sendero Luminoso inledde en våldsam konflikt. Sanningskommissionen CVR beräknade i sin slutrapport från augusti 2003 att 69 280 personer dog i konflikten mellan 1980 och 2000. Sendero Luminoso stod för 54 procent av dödsfallen och tre fjärdedelar av offren var quechuatalande bönder på landsbygden.

Alberto Fujimori blev vald till president år 1990. Under hans regering förbättrades ekonomin och gerillarörelserna förlorade kraft, men styret blev allt mer auktoritärt och han lämnade ämbetet år 2000. Alejandro Toledo blev år 2001 enligt CIA World Factbook den första president med ursprungsfolksbakgrund som valts demokratiskt.

Politik och samhälle

Under de senaste tio åren har politiken i Peru präglats av intensiva konflikter mellan presidenten och kongressen. Pedro Pablo Kuczynski lämnade ämbetet år 2018 inför en riksrätt, Martín Vizcarra blev avsatt av kongressen år 2020 och Pedro Castillo, som vann valet 2021, avsattes redan året efter. José Jerí tillträdde som president i oktober 2025.

Valet 2026 avgjordes i en andra omgång 7 juni. Keiko Fujimori från Fuerza Popular fick 50,1 procent av de giltiga rösterna mot Roberto Sánchez från Juntos por el Perú, som inte erkände resultatet. Enligt AS/COA planerade Sánchez att anmäla saken till Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter. Hon svors in som president för perioden 2026 till 2031 vid en högtidlig session i kongressen i Lima 28 juli 2026, enligt den statliga nyhetsbyrån Andina. Samtidigt fick Peru åter en kongress med två kamrar, där den nya senaten har 60 platser.

Presidenten väljs direkt på fem år och får inte återväljas omedelbart utan måste vänta minst en mandatperiod. Före reformen hade kongressen endast en kammare med 130 ledamöter. Vid valet 2026 blev Fuerza Popular största parti i båda kamrarna, men saknar egen majoritet och måste därför söka stöd hos andra partier för att styra landet.

En stor del av befolkningen bor i städer. Enligt Världsbanken bodde 85,6 procent i urbana områden år 2025 och den förväntade livslängden låg på 77,9 år 2024. Enligt folkräkningen från 2017 utgör mestiser 60,2 procent, ursprungsfolk 25,8 procent, vita 5,9 procent och personer med afrikansk härkomst 3,6 procent. I kategorin övriga ingår bland annat ättlingar till kinesiska och japanska invandrare.

Lima är landets dominerande stad. Arequipa följer med 959 000 invånare och Trujillo med 904 000 invånare enligt siffror från 2023. Spanska är modersmål för 82,9 procent av befolkningen, quechua för 13,6 procent och aymara för 1,6 procent. I Amazonasregionen talas flera mindre språk, bland dem asháninka.

Gruvdrift och jordbruk utgör huvudstommen i ekonomin. Viktiga exportvaror inkluderar kopparmalm, guld, raffinerad koppar och vindruvor. Kina står för ungefär en tredjedel av Perus export. Den informella sektorn är omfattande och tillgängligheten till offentliga tjänster varierar kraftigt mellan olika regioner. Bruttonationalprodukten per capita uppgick till 9 684 dollar år 2025.

Kultur och högtider

Den katolska kyrkan har ett starkt inflytande i samhället. År 2017 identifierade sig 76 procent som katoliker och 15,7 procent som evangelikala. Festen för Virgen de la Candelaria i Puno samt pilgrimsfärden till helgedomen Señor de Qoyllurit’i i Cuscoregionen är båda inskrivna på UNESCO:s lista över immateriellt kulturarv.

UNESCO:s lista över immateriellt kulturarv inkluderar även saxdansen, textilkonsten på ön Taquile i Titicacasjön samt kunskapen och ritualerna kring den årliga återuppbyggnaden av hängbron Q’eswachaka. Även traditionen att tillaga och njuta av ceviche är erkänd som immateriellt kulturarv. Nationaldagen firas den 28 och 29 juli för att hedra självständigheten.

Peru har 13 platser på UNESCO:s världsarvslista. Där ingår bland annat staden Cusco och Machu Picchu, båda inskrivna år 1983, Manú nationalpark i Amazonas, Huascarán nationalpark och Arequipas historiska centrum. Lerstaden Chan Chan finns på listan över hotade världsarv. Grannlandet i söder beskrivs på sidan om Bolivia, som delar flera kulturtraditioner med Peru.

Resa till Peru

Svenska medborgare behöver inget visum för vistelse upp till 90 dagar. Sveriges ambassad i Lima påminner om att den som reser till höglänta områden som Cusco eller Titicacasjön bör vara beredd på höjdsjuka. Denguefeber, zikavirus, hepatit A, malaria och gula febern förekommer i olika delar av landet.

Regntiden i bergen sträcker sig från oktober till april, medan det kan regna hela året i regnskogen. Kortbetalning fungerar på många restauranger och butiker, men vissa marknader accepterar endast kontanter. Amerikanska dollar används ofta på hotell. Läs alltid ambassadens reseinformation för Peru innan resan, där det också anges om UD avråder från resor till landet eller specifika områden. Sverige har en ambassad i Lima samt ett honorärkonsulat i staden. Andra länder i Andesregionen finns beskrivna på sidorna om Ecuador och Chile.

Vanliga frågor om Peru

Vad heter huvudstaden i Peru?

Perus huvudstad är Lima, belägen vid Stilla havets kust. Antalet invånare i dess storstadsområde uppskattades till cirka 11,2 miljoner år 2023.

Hur många invånare har Peru?

Enligt Världsbanken hade Peru 34,6 miljoner invånare år 2025. Av dessa bor ungefär 86 procent i urbana områden.

Vilka språk talas i Peru?

De officiella språken i Peru är spanska, quechua och aymara. Spanska används av majoriteten av befolkningen, medan quechua är modersmål för nästan 14 procent.

Vem är president i Peru?

Keiko Fujimori svors in 28 juli 2026 för perioden 2026 till 2031. Hon vann den andra valomgången i juni med 50,1 procent av rösterna.

Behöver svenskar visum till Peru?

Svenska medborgare behöver inte ansöka om visum för att vistas i Peru upp till 90 dagar. Kontrollera alltid de senaste reglerna innan du reser.

När är det regnperiod i Peru?

Mest nederbörd i bergsområdena faller under perioden oktober till april. I Amazonas regnskog kan det regna under hela året.

Källor

• Världsbanken: Peru, Open Data
• CIA World Factbook, sista utgåvan (arkiv på GitHub): Peru
• UNESCO: världsarv i Peru
• Encyclopedia.com: Peru, Truth Commissions
• Andina: Keiko Fujimori sworn in as President of the Republic
• AS/COA: Peru Elects 2026

Uppgifterna kontrollerades 4 november 2026.