I Cajamarca, i norra Peru, har hela byar gått ut för att protestera mot Minas Conga, ett gruvprojekt som hotar regionens miljö och befolkningens hälsa. Landet har skakats av blockaderna som pågått i flera veckor. Guld står mot vatten i en konflikt där svenska pensionspengar är inblandade. Latinamerika.nu åkte till platsen för att dokumentera protesterna.
På över 4000 meters höjd har tusentals människor slagit läger vid lagunen El Perol. Under dess blanka yta vilar en konflikt värd sin vikt i guld: källan behövs för att täcka gruvdriftens behov av vatten. De protesterande säger att de stannar kvar i den bitande kylan tills Minas Conga förklaras som ett omöjligt projekt.
För åttabarnsmamman Maria Figuerroa, 54, är det enkelt: det handlar om hennes liv, hennes barns liv och hennes grannars liv.
– Vatten är liv. Vi varken äter eller klär oss i guld, konstaterar hon.
Om Minas Conga blir verklighet hotas flera laguner, något som är allvarligt då dessa förser flera floder nedströms med vatten i en region där majoriteten livnär sig på sitt jordbruk.
Företagets förslag, att flytta på lagunerna och skapa artificiella vattendepåer, ger få uppe vid protestlägret något för.
– Människan kan inte rubba balansen i ekosystemet och tro att naturen fortsätter som vanligt, säger småbrukaren Jorge Urquia, som tillägger att bara för att människorna på landsbygden inte har tillgång till TV och tidningar så betyder det inte att de är dumma.
Har fått nog av gruvor
Det är inte bara uppe vid lagunen som människor protesterar. Runt om i hela regionen har demonstrationer och blockader avlöst varandra. I konfrontationer mellan polis och demonstranter har många skadats och minst en person mist livet. För att återställa lugnet beslutade regeringen att utlysta undantagstillstånd i Cajamarca. Konflikten mellan lokalbefolkningen och Minas Congas ägare Newmont, där AP-fonderna investerat 465 miljoner konor, är emellertid ännu levande.
Att konflikten i Cajamarca fått de proportioner den fått bygger på kritiken mot Minas Conga, men också på att befolkningen i allmänhet fått nog av gruvprojekt i området. Yanachocha, som sedan 18 år drivs av Newmont, är Latinamerikas största guldgruva. Den ekonomiska utvecklingen som utlovats har uteblivit och har samtidigt medfört allvarliga miljökonsekvenser. Många i Cajamarca vittnar om sjukdomar som cancer bland familjemedlemmar och kvinnor beskriver att missfall blivit allt vanligare liksom att barn föds med missbildningar.
– Vi märkte först att grodorna och småfiskarna försvann. Det var tio år sedan och därefter har det bara gått utför, berättar Victor Toca, borgmästare i en by med 2 000 invånare.
Han får medhåll av Agustin Tacill, 18, som bor bara några kilometer från Minas Conga:
– Man vet inte vad man dricker, men vi har inget val, förklarar han.