Bolivias nya grundlag – Fakta
Bolivias nya grundlag vann på lördagen laga kraft efter två och ett halvt års arbete. Vi skriver om de viktigaste förändringarna som den nya grundlagen för med sig.
Ursprungsfolk. Bolivia erkänns som ett ”plurinationellt” land. I den tidigare grundlagen nämns ordet ursprungsfolk i endast fem artiklar. Ett helt kapitel är nu tillägnat ursprungsfolkens rättigheter, ursprungsfolk nämns vid 52 tillfällen i den nya grundlagen. Alla landets folkgrupper, religioner och språk erkänns och är likvärdiga. På regeringsnivå och länsnivå är det nödvändigt med minst två officiella språk.
Kvinnan. Kvinnans rättigheter nämns i 24 artiklar. I den tidigare grundlagen nämndes kvinnan i tre artiklar. Alla kvinnorättigheter specificeras. I den nya grundlagen nämns kvinnan genomgående före mannen, till exempel ”compañeras och compañeros”, “presidenta och presidente”.
Autonomi. Decentralisering av makt. Fyra olika former av autonomi, per län, region, kommun och ursprungsfolksmark ska instiftas.
Naturresurser. Statlig kontroll över ekonomiska sektorer och naturgas. Vatten och energi ska inte kunna privatiseras.
Religion. Frigörelsen från katolska kyrkan. Religionsfrihet understryks.
Land. Ny begränsning av markägande sätts vid 5000 hektar. Efter kompromiss med oppositionen gäller detta från och med nu och inte retroaktivt som det var tänkt tidigare. (Även i den gamla grundlagen förbjöds storgods men de förekom ändå.)
Rättssystem. Ursprungsfolkens rättskipningssystem ska stöttas och åtnjuta samma respekt som det traditionella rättskipningssystemet. De gamla rättesnörena “ama sua, ama llulla, ama khella” (du ska inte stjäla, du ska inte ljuga, du ska inte vara lat) upphöjs till etisk-moraliska principer i landet.
Omval. Presidenten ska kunna bli omvald för ytterligare en period utan en mandatperiod emellan (vilket innebär att Evo Morales kan ställa upp i valet i december).
Koka. Kokabladet, som bland Bolivias ursprungsfolk betraktas som heligt, erkänns nu som naturresurs och av social betydelse.
Fred. Bolivia deklarerar sig ett fredligt land och förbjuder utländska militärbaser på bolivianskt territorium.
Sexuella rättigheter. Sexuella rättigheter nämndes inte alls i den tidigare grundlagen. I den nya förbjuds diskrimination på grund av sexuell läggning eller genustillhörighet. Män och kvinnors sexuella rättigheter och rätt att välja preventivmetod ska garanteras. Samboskap blir likvärdigt med giftermål.
Abort. Abortfrågan nämns varken i tidigare eller i den nya grundlagen. Det står dock att livet ska respekteras men utan att specificera tidpunkt för när livet påbörjas, vilket i framtiden ger utrymme för att lätta upp de hårda abortlagarna i landet.
Utbildning. Regeringen förbinder sig att prioritera att hjälpa de skolbarn som behöver hjälp ekonomiskt. Utbildningen ska vara interkulturell och obligatorisk upp till och med motsvarande gymnasienivå. I den tidigare grundlagen står det att skolgången endast är obligatorisk till och med motsvarande grundskola, vilket i praktiken inte efterföljts. Föräldrarna ska själva ha rätt att välja utbildning för sina barn.
Naturmedicin. Ursprungsfolkens kännedom om naturmediciner ska respekteras och värderas.
Kvotering. Ursprungsfolk och kvinnor ska ha rätt till 50 procent av posterna inom ämbeten av statlig och politisk karaktär såsom ministerposter.
Diskriminering. I den tidigare grundlagen förbjöds diskriminering på grund av ras, kön, språk, religion och politisk åskådning. I den nya grundlagen har man lagt till hudfärg, sexuell läggning, genustillhörighet, ursprung, kultur, nationalitet, medborgarskap, civilstånd, arbete, handikapp och graviditet. Den som gör sig skyldig till diskriminering ska straffas.
Grundläggande rättigheter. Det står nu skrivet i grundlagen att alla människor har rätt till mat och vatten och en skälig lön samt till sjukvård utan att bli diskriminerade.
Specifika rättigheter. Rättigheter för ursprungsfolk, äldre, handikappade, kvinnor och barn
specificeras. I den tidigare grundlagen nämns rättigheter men i generella ordalag.
Hav. Bolivia förlorade hela sin kust under salpeterkriget mot Chile 1879–83. I den nya grundlagen står det att Bolivia har rätt att ha tillträde till hav men att kampen för att få det ska föras på fredligt sätt.