Amnestiförslag kritiseras

Den colombianska regeringen föreslår en lagändring för att möjliggöra strafflindring för gerillasoldater som deserterar tillsammans med kidnappade. Förslaget kritiseras starkt av det civila samhället i Colombia som menar att det förstärker en tradition av straffrihet och försvårar en förhandlad lösning på den väpnade konflikten.

Under 2008 har Colombia sett ett antal spektakulära fritagningar av personer som har suttit kidnappade hos vänstergerillan Farc. Det har handlat om personer som har lyckats fly samt om den militära operation som ledde till den förra presidentkandidaten Ingrid Betancourts fritagning efter sex år i fångenskap och som lika gärna kunde ha varit skriven av en manusförfattare i Hollywood.

Under det senaste året har också enskilda gerillasoldater vid tre tillfällen deserterat och hjälpt kidnappade de satts att vakta att fly. Efter den första lyckade flykten i april utlovade Colombias president Alvaro Uribe att betala ut en avsevärd ekonomisk ersättning till de gerillasoldater som följde detta exempel. Sedan dess har det alltså skett ytterligare två liknande fritagningar och nu letar regeringen efter medel för att vidare uppmuntra trenden.

Enligt colombiansk lag går det i dagsläget inte att få strafflindring för brott som kidnappning och gerillasoldater som deserterar och flyr tillsammans med kidnappade riskerar därför långa fängelsestraff, även om de redan idag erbjuds ekonomisk kompensation. Detta är dock något de kan få svårt att få glädje av, om de tvingas avtjäna ett livstidsstraff för medhjälp till detta krigsbrott. Regeringen vill därför skapa en möjlighet att ge strafflindring och i vissa fall amnesti till de gerillasoldater som deserterar och samtidigt tar med sig kidnappade.

Regeringen tänker sig att genom ett dekret använda två olika lagar som i kombination skulle kunna ge, om inte fullständig amnesti, så åtminstone avsevärd strafflindring. Den juridiska grunden för detta är, som regeringen menar, att man kan tolka desertering i kombination med fritagning av kidnappade som ett slags humanitärt avtal mellan den enskilde gerillasoldaten och regeringen, trots att regeringen själv har förbjudit alla former av regionala eller lokala fredsförhandlingar och avtal med gerillan. Detta ses av många som ett hinder mot en förhandlad lösning på konflikten i landet.

Förslaget om strafflindring är något som det civila samhället i Colombia starkt har motsatt sig. Alvaro Villaraga, styrelsemedlem i fredsplattformen Asamblea Permanente de la Sociedad Civil por la Paz, menar att det urvattnar och förvränger begreppet humanitärt avtal.

Förslaget har också kritiserats som ett oetiskt sätt att försöka få loss de människor som sitter kidnappade eftersom man utsätter dem för stor fara vid en flykt. Ingen vet hur många som har försökt sig på detta och misslyckats, något som nästan säkert innebär döden för gerillasoldaten och i vissa fall även den kidnappade.

Det mest allvarliga, enligt Villaraga, är dock risken att fortsätta uppmuntra den kultur av straffrihet som råder i Colombia på bekostnad av rättvisa, sanning och upprättelse för dem som har fallit offer för inbördeskriget, som pågått i över 40 år.

– Regeringens förslag uppfyller helt enkelt inte internationella rättsliga normer, säger Villaraga.

Den andra sidan av myntet är att man väljer bort en förhandlingslösning som skulle kunna få till stånd ett frisläppande av många fler än vad som är möjligt vid enstaka deserteringar.

– Vi kräver av gerillan och regeringen att de närmar sig varandra för att få till stånd ett humanitärt avtal och frihet för de kidnappade, säger Villaraga.

Under 2008 har Farc ensidigt släppt sex personer och i början av februari har ytterligare sex stycken frigetts. Enligt Alvaro Villaraga är detta till viss del ett resultat av den press som Colombias armé under senare år har satt på gerillan.

– Till största delen är det dock en strategi ifrån gerillan att öppna upp nya politiska utrymmen. Kidnappningarna har blivit en för stor politisk kostnad för dem, säger Villaraga. Det finns enligt Villaraga därför en reell möjlighet att gerillan skulle gå med på ett humanitärt avtal med regeringen, även om parterna i dagsläget ser ut att vara långt ifrån varandra.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *