Vapenvilan i El Salvadors gängkrig skörare än preventiva insatser

I mars slöts en vapenvila mellan El Salvadors två största gatugäng - och över en natt nästan halverades antalet mord i det hårt våldsdrabbade landet. FN menar att vapenvilan bör fungera som en modell för andra länder. Men lokala experter vill istället se mer bestående insatser för att minska gängvåldet i regionen.

Efter att vapenvilan mellan gatugängen Salvatrucha och Barrio 18 utlystes i El Salvador sjönk antalet mord i landet drastiskt - från 13,6 mord om dagen under februari till 8,2 under mars månad, då den började gälla. Det framgår i en rapport från FN-organet UNODC som publicerades nyligen. UNODC menar att vapenvilan i El Salvador borde tjäna som en modell för andra centralamerikanska länder som också är hårt drabbade av organiserad brottslighet.

Armando Samayoa arbetar för Institutet för socialt samarbete, en organisation i Guatemala som erbjuder utbildning och fritidsverksamhet för ungdomar, i syfte att hålla dem borta från de kriminella gängen. Han ifrågasätter hur hållbar en vapenvila mellan de rivaliserande gängen är, och efterlyser istället andra politiska åtgärder - med större fokus på preventiva åtgärder.

-Satsningarna bör vara inriktade på att hålla ungdomar borta från gängen, säger Samayoa.

Han understryker att så fort en ung människa blivit medlem i ett gatugäng, eller en "mara", som de kallas i Centralamerika, så blir det en betydligt svårare uppgift att förmå dem att lämna sin tillhörighet - och dessutom mycket dyrare.

-Men om man jämför storleken på de offentliga medel som går till polisen med de summor som satsas på förebyggande åtgärder så är skillnaden enorm, säger han.

El Salvador ligger fortfarande i top i mordstatistiken

Enligt UNODC:s rapport är El Salvador och Honduras de länder i världen där det begås flest mord i förhållande till befolkningens storlek. Men även i Guatemala är mordstatistiken förfärande hög.

I andra närliggande länder, där gatugängen inte är lika utbredda, är mordstatistiken betydligt lägre. Vapenvilan i El Salvador bör därför tjäna som en modell i kampen mot våldsbrottsligheten, enligt UNODC.

Samayoa menar dock att den typ av utbildning som bland andra hans organisation erbjuder - bland annat i form av undervisning i engelska, snickeriarbete, datakunskaper och köksutbildningar kan bidra till att ungdomar aldrig hamnar i klorna på de kriminella gängen. Detta medan en vapenvila alltid är skör, och kan brytas när som helst.

-Jag minns en händelse i Villa Nueva, söder om huvudstaden, där gängen nådde en uppgörelse. Men dagen därpå kom de till vår organisation och berättade att de måste försörja sina familjer, vilket betydde att de var tvungna att fortsätta begå brott, säger han.

Alma Aguilar, som arbetar för organisationen Paz Joven (Ung fred) i Guatemala, menar också att det behövs politiska satsningar i regionen för att förhindra att ungdomar ansluter sig till gatugängen.

Hon menar att myndigheterna åtminstone bör se till att alla erbjuds åtminstone en grundutbildning, samt sträva efter att alla ungdomar erbjuds möjligheten till ett arbete.

-Men tyvärr infrias inte detta, säger Aguilar.

Gängen har lätt att rekrytera nya medlemmar

Gatugängen bildades av centralamerikanska ungdomar under 70- och 80-talet i Los Angeles och andra amerikanska städer, varpå gängmedlemmarna deporterades till sina hemländer. Gängen har sedan inte haft några problem att värva medlemmar bland ungdomar som på grund av fattigdomen saknar framtidshopp. Många tusentals unga människor i El Salvador, Honduras och Guatemala är numera medlemmar i dessa gäng, som gått från att vara våldsamma ungdomsgäng till organiserade brottsorganisationer.

Regeringarna i El Salvador och Honduras har utan framgång försökt att minska gatugängens växande inflytande med hjälp av mycket hårda lagar, som bland annat innebär att människor kan gripas enbart på grund av att de misstänks vara gängmedlemmar.

Regeringen i El Salvador försöker nu inleda förhandlingar med representanter för de två gängen, med förhoppning att de ska gå med på att helt avsluta sina kriminella aktiviteter.

Juristen Ismelda Villacorta, som arbetar vid Stiftelsen för lagstudier, Fespad, i El Salvador, påpekar dock att vapenvilan hittills inte har lett till att kriminaliteten i övrigt har minskat i landet.

-Vapenvilan har gett goda resultat i form av ett minskat antal mord, men det är allt. Den vilar på en svag grund som kan falla samman när som helst, och allt kan återgå till hur det var tidigare igen - eller antalet mord kan till och med komma att bli ännu högre, säger hon till IPS.

Även Villacorta menar att man måste satsa på förebyggande åtgärder på alla nivåer för att uppnå en mer långsiktig minskning av våldet och kriminaliteten.

Text: Danilo Valladares/IPS