Våldsam polisattack mot ursprungsfolkmarsch

På söndagseftermiddagen gick polisen till attack med tårgas mot de cirka 1500 kvinnor, män och barn som ännu protesterar mot bygget av en motorväg genom nationalparken TIPNIS. Attacken har blivit hårt kritiserad och ökar klyftan mellan Evo Morales och flera organisationer i landet. Risken för ytterligare våldsamheter anses nu vara stor i Bolivia.

Ursprungsfolkens marsch mot Bolivias huvudstad La Paz påbörjades för 42 dagar sedan i Trinidad, Beni. De hade nått halvvägs då deras protester avbröts av polisingreppet igår.

Orsaken till attacken från polisen är enligt officiella källor att poliserna ville undvika civila offer, då de marscherande närmade sig en blockad som förberetts av motprotestanter, som försvarar vägbygget. Användandet av tårgas förklaras med att poliserna agerade i självförsvar mot våldsamma protestanter.

Uppgifter om dödsfall

Antalet dödsoffer och sårade är fortfarande oklart, men enligt ursprungsfolksorganisationer på plats uppe i Beni där våldsamheterna utspelades handlar det om minst fyra döda och närmare 150 personer som fortfarande är försvunna. Latinamerikagrupperna har direktkontakt med flera av representanterna från ursprungsfolksmarschen som bevittnade våldsamheterna, samtliga vill förbli anonyma.

Man grips av polis under protestmarschen mot vägbygget.: Ibis-Under lördagen blev vi överraskade av en polisblockad några kilometer utanför Yucumo. Rikskanslern David Choquehuanca som hade kommit för att samtala med oss, erbjöd sig att gå med oss förbi denna blockad för att hindra sammandrabbningar. Under söndagen växte oron över polisernas närvaro i området och vi bestämde oss för att vila och invänta nyheter. Vid tidpunkten för tillslaget höll vi på att förbereda middag. Några låg och sov och samlade krafter när gas plötsligt började sprutas in i området.

Marschdeltagarnaslogs ned brutalt, fick sina munnar igentejpade och placerades i bilar för att föras tillbaka till Trinidad. Lokalbefolkningen i San Borja började blockera vägarna så att inte deltagarna skulle förskingras. Några lastbilar vände då om och tog rutten mot Rurrenabaquevarifrån man planerade sända marschdeltagarna hem via flyg. Men flygplatsen blockerades och marschdeltagarna släpptes fria. Flera familjer skiljdes åt under bortförandet och många föräldrar har nu bett om hjälp att hitta sina barn, som antas ha gömt sig i omgivningen för att ta skydd under tumultet.  

- Vi vet inte hur många som saknas ännu men vi tror det rör sig om cirka 150 personer, därav 7 barn. Ambulansen från San Borjas sjukhus som åkte ut för att leta skadade har återvänt och sökandet har avslutats för ikväll på grund av mörkret, säger ett vittne från San Borja.

Försvarsminiser María Cecilia ChacónRendón har meddelat sin avgång i protest mot polisens agerande. I ett pressmeddelande skriver hon att hon "inte kan stå för eller försvara regeringens ingripande i marschen".

RolandoVillena, folkets ombudsman, har även han uttalat sig kritiskt mot ingreppet och menar att det är oklart vem som har auktoriserat detta. Likaså uppmanar han regeringen att agera för att undvika fler våldsamheter.

Vägbygge upphov till protesterna

Anledningen till att Yuracaré, Mojeño och Chimané-folken protesterar är ett planerat vägbygge genom nationalparken TIPNIS- "ursprungsfolksterritoriet och nationalparken IsiboroSécure", en av Bolivias äldsta nationalparker. 

Redan 2005 påbörjades planerna om en motorväg genom nationalparken. Enligt den danska organisationen Ibis var detta ett löfte till kokabladsodlarna, som är en av Morales starka väljargrupper, men även flera andra sektorer är för vägbygget.

Organisationen CIDOB, som företräder ursprungsfolk i låglandet, menar att invånarna i parken bör tillfrågas om motorvägen, i linje med ILO-avtalet 169 och Bolivias konstitution. Organisationerna inom den sociala rörelsen i Bolivia har tagit olika ställning i den här sakfrågan, Bartolina Sisa, CSTUB och Interculturales har gett sitt stöd till Evo Morales och menar att det är många som vill att vägen trots allt blir av, medan ursprungsfolksorganisationer som CIDOB, CONAMAQ, CPESCoch miljörörelsen stödjer marschen. Tillsammans kritiserar de dock boliviansk media för att blåsa upp konflikten, med syftet att splittra rörelserna.

- Vad som hände i söndags är fruktansvärt, särskilt ur människorättssynpunkt, det är vi alla överens om. Det måste ändå uttryckas att det inte är förändringsprocessen i sig som vi är emot. Vi är enade i en kamp för att utkräva våra rättigheter och vi delar sorgen och lidandet med dem som blivit utsatta för detta onödiga våld. Detta betyder dock inte att vi alla är emot regeringen, som vissa medier försöker framhäva. Många av oss stödjer fortfarande Evo Morales, även om vi inte är överens om hans tillvägagångssätt i denna fråga, menar Felipa Merino, representant för kvinnoorganisationen Bartolina Sisa i Santa Cruz.

Flera dialogförsök har påbörjats i vägbyggesdiskussionen, där båda parterna pekar på den andres ovilja att förhandla. Från regeringens sida har de protesterande utmålats för att lyda under högerns intressen samt att vara emot "utveckling".   

De protesterande säger att de kommer att fortsätta marschen och flera mobiliseringar har påbörjats runtom i Bolivia efter gårdagens händelse.

Text: Annika Vargas och Kim Moberger, Latinamerikagrupperna

Foto: Från danska organisationen Ibis, fotograf anonym

Fakta