Val i Peru: Dags att ta ställning

Luis Vittor är ekonom och arbetar för organisationen CAOI - Nätverket för Andinska Ursprungsfolks- organisationer. För honom handlar söndagens presidentval om ett vägskäl: antingen ovisshet om vad Ollantas "utlovade förändring" kommer att innebära, eller en återgång till det politiska förtryck som landet upplevde under Alberto Fujimoris diktatur. 

Sedan Ollanta Humala och Keiko Fujimori gick segrande ur första valomgången i Peru har den politiska scenen polariserats. Båda sidor argumenterar för vikten av att ta ställning. De som stödjer Ollanta uppmanar till ett ställningstagande för demokratin, och Fujimorianhängarna för den ekonomiska stabiliteten. 

De som tar ställning mot Fujimori:

Farhågorna för att Keiko Fujimori, dotter till Alberto Fujimori som sitter fängslad för människorättsbrott, kommer att inta presidentpalatset har lett till en massiv social- och politisk motståndsrörelse, med flera kulturpersonligheter som frontfigurer.

Keiko Fujimori har framförallt ifrågasatts kring frågor gällande mänskliga rättigheter och korruption, teman som hon inte lyckats distansera sig ifrån. Istället väljer hon att benämna de brott som begicks under den tid hennes pappa satt som president, och hon själv som första dam, som misstag. 

Människorättsorganisationer, under ledning av Nationella Samordningen för Mänskliga Rättigheter, lanserade kampanjen "Aldrig mera Fujimori" som ledde till en väldig uppslutning mot Keiko Fujimori och hennes "politiska projekt som representerar ett uppenbart hot mot demokratin och dess institutioner och värden.

Även andra sektorer i samhället motsätter sig återkomsten av Fujimori vid makten. Nyligen undertecknade 40 peruanska författare, ledda av Mario Vargas Llosa och Alfredo Bryce, ett manifest "Mot återkomsten av Fujimori - För demokratin. 50 statsvetare vid utländska och peruanska universitet har skrivit under ett uttalande där de ifrågasätter Fujimoris legitimitet. 

Rädslan för att de fujimoirster som styrde landet tillsammans med Alberto Fujimori under 90-talet ska återgå till makten är befogad. Flera befinner sig i Keikos Fujimoris närmaste krets. Till dessa hör Jaime Yoshiyama, José Chlimper och Alex Aguinaga, alla ministrar under Alberto Fujimori. Aguinaga, före detta hälsominister, har pekats ut som ansvarig för den tvångssterilisering som utfördes på 300 000 kvinnor under 90-talet. Keiko har gett dem sitt stöd och ifrågasatt anklagelserna.

Samtidigt har flera personer tystats ned när de har gjort tveksamma uttalanden och visat upp den äkta "fujimorismen". Till exempel erkände Jorge Trelles, Fujimoris talesman och tidigare kongressledamot, brott mot mänskligheten genom att i en tv-intervju hävda att "vi dödade mindre, mindre än de två regeringar som föregick oss", vilket ledde till omedelbar uteslutning från partiet. Martha Chavez, som har valts till kongressledamot, hotade offentligt att åtala de som anklagar Alberto Fujimori, vilket kan ses som ett tydligt tecken på vad det kan innebära att Fujimori återvänder till makten.

Alberto Fujimoris närvaro är tydlig i dotterns kampanj. Tidningen La Republica har rapporterat att direktiven kommer direkt från den kampanjlokal som har installerats bredvid hans fängelsecell. Långt ifrån Lima, i provinser där Alberto Fujimori fortfarande har en hög popularitet, distribueras det affischer och kalendrar med foton på far och dotter tillsammans.

För Ollanta Humala:

På andra sidan finns de som tagit ställning för Ollanta. Den första att visa sitt stöd var Nobelpristagaren Mario Vargas Llosa, som uttryckte sig med orden"utan glädje och med många farhågor kommer jag rösta på Humala" och beskrev Keikos presidentkandidatur som en återgång till Fujimoris diktatur.

Alejandro Toledo, före detta president och partiledare för Perú Posible tillkännagav slutligen, efter flera veckors tvekan, att han "till fullo" stödjer Humala kandidatur och sade sig slå vakt om demokrati, yttrandefrihet , mänskliga rättigheter och investeringar.

Båda karaktärerna har offentligt uppmanat människor att rösta på Humala i ett tydligt ställningstagande mot Fujimoris kandidatur.

För att uppnå detta stöd har Ollanta fått anpassa sitt politiska program, till exempel i frågor gällande en omskrivning av konstitutionen, respekt för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet, vilket bland annat syntes då han svor en ed "för demokrati och mot diktatur ".

Han har också haft fått klargöra de ursprungliga idéerna från regeringsplanen, i en handlingsplan för en eventuell "nationell konsensus-regering". Detta bör tolkas utifrån ekonomiska intressen då det syftar till att "bibehålla den ekonomiska tillväxten", vilket är en signal som har lugnat investerare.

För Keiko Fujimori: högern och media

Så fort den första valomgången var över, tog flera av de kandidater som inte gick vidare ställning. Högerkandidaterna Pedro Pablo Kuczynski och Luis Castaneda Lossio var snabba med att stödja Fujimori, vilket var ett tecken på att den ekonomiska makten samlade sig bakom en kandidat. Senare anslöt sig den nyliberala ekonomen Hernando de Soto till laget, samt Mercedes Aráoz som var presidentkandidat för det nuvarande regeringspartiet APRA. Deras uppslutning bekräftar det ställningstagande som gör gällande att den ekonomiska modellen inte får röras.

Keiko stöds inte bara av högerpartier, utan också av media. Mediekoncernen El Comercio har ifrågasatts för sitt öppna stöd för kandidaten. Koncernen äger tidningen El Comercio, Tromeoch Peru21 samt tv-kanaler som América och Canal N, där journalister har sparkats då de har vägrat stödja Fujimori i sin rapportering.

Vargas Llosa har anklagat tidningen El Comercio för att ha konverterat till "en propagandaapparat för Keiko Fujimori kandidatur" och har krävt att hans artiklar inte längre ska publiceras i denna tidning.

Mångfald i medierna har undergrävts av andra intressen i detta val. Vi har sett hur media har blivit ett instrument för att krossa kandidater, liknande det som skedde under 90-talet, vilket leder oss till frågan vilken roll media bör ha i valtider.

Scenarier för en ny regering:

Enligt de senaste valundersökningarna kommer valet att sluta oavgjort, vilket innebär att vi lever i en ovisshet fram till söndag. Om Keiko vinner valet, kommer vi snart bli varse om de hot som Fujimorismen representerar. Om Ollanta vinner förväntas han uppfylla sina vallöften och den handlingsplan som han har lagt fram. I båda fallen kommer den som vinner regeringsmakten att behöva söka en dialog med andra politiska grupperingar, eftersom ingen av dem har en majoritet i parlamentet.

Slutligen måste vi visa att det här inte är ett val där vi kommer låta oss åsidosättas som passiva åskådare. Det är ett val där vår framtid står på spel, där den ena parten innebär en återgång till ett förflutet som vi inte vill återuppleva, men också ett val där vi,  trots våra tvivel, väljer att satsa på en förändring. I slutändan står vi infört valet om att bryta upp med vårt förflutna och lämna vår rädsla.

Text: Luis Vittor, ekonom och medlem i organisationen CAOI - Nätverket för Andinska Ursprungsfolksorganisationer.
Översättning och foto: Kim Moberger, Latinamerikagrupperna

Källor:
http://derechoshumanos.pe/2011/05/20/26-mayo-movilizacion-pasacalle-con-esperanza-y-dignidad-fujimori-nunca-mas/ ,

http://alainet.org/active/46818&lang=es ,

http://www.larepublica.pe/impresa/trelles-hace-terrible-confesion-nosotros-matamos-menos-2011-05-20 ,

http://www.larepublica.pe/18-05-2011/campana-de-keiko-fujimori-se-dirige-desde-la-diroes , http://www.larepublica.pe/19-05-2011/lea-el-juramento-de-humala-por-la-democracia-en-el-peru ,

http://www.larepublica.pe/13-05-2011/lea-la-hoja-de-ruta-presentada-por-ollanta-humala ,

http://noticias.terra.com.pe/elecciones-presidenciales/2011/vargas-llosa-renuncia-a-el-comercio-por-favorecer-a-keiko,0475f3e2b640310VgnVCM20000099f154d0RCRD.html

Röster från Latinamerika