Parque Central, Antigua, tre dagar före valet. På bänkar runt fontänen slappnar folk av, läser tidningar eller pratar med vänner. Säljarna erbjuder produkter i färgglada tyger, själva klädda i ursprungsfolkens traditionella dräkter. Bara tolv timmar tidigare var platsen helt täckt av orange och blått när Partido Patriota, det parti som ser ut att få störst stöd vid valurnorna på söndag, hade en sammankomst.

Enligt den senaste mätningen från Nuestro Diario kan Otto Peréz Molina, deras presidentkandidat, vara säker på att gå vidare till den andra omgången i slaget om presidentposten med 46 procent av rösterna. Samma mätning placerar Manuel Baldizón från LIDER på en andraplats med 21 procent och Eduardo Suger från CREO som nummer tre med 15 procent.

Deras ansikten är, tillsammans med de lokala borgmästar- eller parlamentskandidaterna, exponerade i en fullständig explosion av valpropaganda i landet. Framförallt de orangea affischerna med den knutna näven – den hårda handen – fyller landskapet med sitt patriotiska budskap.

Generalen väcker onda minnen Peréz Molina har la mano dura – den hårda handen – redo att regera. Fotograf: Bolette Danckert

General Otto Peréz Molina är dock inte lika populär bland ursprungsbefolkningarna, som under kriget utsattes för brutala förföljelser av armén. Oseas, en ung kille som jobbar som äventyrsguide i området runt Antigua berättar att han för några dagar sedan besökt en mindre landsby där folk tillhörde befolkningsgruppen Quiché och inte kunnat se ett enda plakat med Partido Patriotas färger.

-Jag frågade en man om det. Det skulle jag aldrig gjort, det kändes nästan som om jag skulle bli lynchad. Mannen frågade mig hur jag hade mage att komma till dem och fråga om Otto Peréz Molina. Under kriget var han hjärnan bakom operationer som skickade soldater ut till bland annat just den lilla landsbyn och våldtog, torterade och mördade kvinnor, barn och män, säger Oseas.

Varför har då Peréz Molina ett så starkt stöd? Taxichauffören José Antonio förklarar under en tur på huvudstadens slitna gator att han kommer rösta på Partido Patriota för deras säkerhetspolitik.

-Det här landet behöver någon som kan ta tag ordentligt i brottsligheten och jag tror att den hårda handen som de representerar är det som fungerar bäst.

De flesta människor jag möter pratar om säkerheten som den viktigaste frågan för dem i valet, och med god grund. Ett snitt på 18 mord dagligen, varav 60 procent i direkt samband med den organiserade brottsligheten, gör Guatemala till ett av de mest våldsamma länderna i världen. Snittet för antal mord per dag överstiger rentav det som rapporterades under krigsåren.

Torres röster stärker utmanare

En annan viktig fråga för invånarna i Guatemala handlar om att kunna täcka basbehoven. 52 % lever under fattigdomsgränsen, av dessa uppskattas ungefär 73% tillhöra ursprungsbefolkningsgrupper. Leticia Lopéz säljer hantverk på torget i Antigua och oroar sig för de höjda mat- och bensinpriserna.

-Nuförtiden betalar vi mycket mer för bönor och ris än vi gjorde förr och det är svårt för många, det måste politikerna ändra på, säger hon och berättar vidare att hon hade tänkt rösta på Sandra Torres i presidentvalet för att hon, i sin roll som landets första dam lanserat många sociala projekt.

-Men nu när hon blivit diskvalificerad tänker jag inte rösta, fortsätter hon.

Den 30 juli underkände Guatemalas högsta domstol Sandra Torres kandidatur och fastställde att en skilsmässa inte ändrar hennes familjeband till maken Alvaro Colom, som är nuvarande president, och att hennes kandidatur därmed bryter mot konstitutionen. Torres var vid denna tidspunkt rankad som nummer två efter Otto Peréz Molina. De röster som tidigare låg hos henne och regeringspartiet UNE-GANA verkar ha övergått till Baldizón och Suger, som båda ökat markant sedan juli. De sju andra partierna har inte uppvisat någon märkbar ökning och når för nuvarande ca 20 procent tillsammans.

Vänstern chanslös

Bland dessa partier återfinns vänsterkoalitionen Frente Amplia ledd av Nobelprisvinnaren Rigoberta Menchú med 1,8 procent. En förklaring till deras svaga stöd är brist på kampanjfonder men även diversiteten i de grupper hon vill representera. Med över 20 talade språk är ursprungsgrupperna inte särskilt enhetliga och Menchú har mottagit kritik för att hon påtagit sig rollen som allas förkämpe utan att de bett henne.

Alla kandidaterna har nu avslutat sina kampanjer och idag införs propagandastopp, då guatemalanerna ska få chansen att reflektera utan påverkan innan de går till valurnorna. Så många som 20 procent av dem har dock ännu inte bestämt vem som skall få deras röst. På ett café sitter en ung kvinna och dricker kaffe med en väninna.

-Systemet är inte demokratiskt, säger hon. Det är styrt av en minoritet. Jag är inte enig med någon av kandidaterna men vad ska jag göra? Om jag inte röstar förändrar jag ingenting och om jag röstar stöttar jag systemet. Det känns hopplöst.

Text: Ida Nilsson, valobservatør før Mellemamerika komitéen (MAK)