Optimismen kring de colombianska fredsförhandlingarna dämpas

När fredsförhandlingarna mellan den colombianska staten och gerillagruppen Farc inleddes under hösten förra året var det med en försiktig optimism som colombianer började hoppas på ett slut på det över femtio år långa inbördeskriget. Den senaste tidens våldsamheter och kidnappningar har dock dämpat optimismen och många ser nu freden längre bort än man tidigare gjort.

I november 2012 utlyste Farc, Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia - Colombias revolutionära väpnade styrkor, en ensidig vapenvila från den 20 november 2012 till den 20 januari 2013. Det nya året började dock med våldsamheter i fler regioner i landet, från Cauca i sydväst till Arauca i nordost. Farc har bland annat bränt upp en buss och två lastbilar som transporterade olja, och nyligen utlyste de en väpnad blockad i regionen Chocó som paralyserade all trafik under en veckas tid. I strider och attacker har döda rapporterats; militärer och poliser, så väl som gerillamedlemmar har strukit med. Farcs aktiviteter har uppmärksammats mycket i nationell media och kritiska röster undrar hur de kan utföra våldsdåd samtidigt som de sitter vid förhandlingsbordet för att försöka få till ett fredsavtal med den colombianska regeringen.

Farc återupptar kidnappningar

Förutom oroligheter som resulterat i döda och skadade i strid har Farc också kidnappat två poliser och en soldat under årets början. I januari gick gerillan ut med en kommuniké om att de tänker återta praxis med att kidnappa poliser och militärer, även om de inte själva ser personerna som kidnappade utan som legitima krigsfångar. Den 15 februari frigavs de två poliserna och regeringen hoppas också på ett snart frivigande även av den kvarvarande soldaten.

ELN ökar i intensitet

Det är inte bara Farc som fått mer plats i medierna, landets andra gerillagrupp ELN, Ejército de Liberación Nacional - Den nationella befrielsearmén, har också gjort sig synlig och hörd genom två kidnappningar. De flesta kidnappade är utlänningar, men även några colombianer från den lokala organisationen Fedeagromisbol, Federación Agrominera de Sur de Bolívar, en rörelse som organiserar civilbefolkning mot gruvutvinning i regionen södra Bolivar, fanns bland de bortrövade. Samma dag som Farc frigav de två poliserna, släpptes även fyra av de sex personer som ELN frihetsberövat.

Personer boende i området södra Bolivar, nära platsen där kidnappningarna skedde, berättar för svenska Kristna Fredsrörelsen om hur arméns helikoptrar och flygplan nu ständigt cirkulerar i luften och mellan klockan 22-23 hörs röster via megafoner som hotar; "vi har er omringade" och "ge upp gerilla och kollaboratörer". Invånarna berättar även att rörligheten begränsas av militärens vägspärrar samt att telefoner avlyssnas i hopp om att hitta ledtrådar i jakten på gerillamedlemmar.

Spända fredsförhandlingar

Fredsförhandlingarna har som sagt dragit igång igen, med kritiska röster riktade mot Farc bland annat från regeringens chefsförhandlare Humberto de la Calle:
- Vi åker till Havanna för att få slut på konflikten så som vi kom överens om. Om inte så är fallet, får de säga det med en gång, för att inte slösa på varken regeringen eller det colombianska folkets tid, säger han i ett uttalande utfärdat från staten inför en ny runda av fredsförhandlingar, säger han till Radio Caracol.

Regeringens linje är klar; enligt president Juan Manual Santos kommer staten inte att ingå ett fredsavtal om terrordåden fortsätter. Detta kommer enligt Humberto de la Calle endast att ske efter att ett fredsavtal skrivits under. Farc kontrar och meddelar att fredsförhandlingarna fortsätter som planerat, och att ingen håller på att dra sig ur processen. Enligt deras högsta ledare Rodrigo Londoño, alias "Timochenko", är den senaste kampanjen mot Farc, ett försök från ultrahögern att återgå till en militär lösning av konflikten.

Även om processen fått sig en törn med de senaste veckornas våldsdåd, fortsätter förhandlingarna på Kuba. Under tiden får civilsamhället i vanligt manér lida av konsekvenserna av konflikten och se sina rättigheter inskränkta när staten åberopar nationell säkerhet.

Text: Corinne Johnson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Colombia
Foto: Presidencia de la republica de Colombia