”Vi skulle kunna tapetsera väggarna med alla anmälningar vi har gjort”

I september 2016 attackerades byn Bajo Hondo yterligare en gång av 15 beväpnade personer, på uppdrag av en lokal företagare. Foto: MNCI

Brutala avhysningar där bostadshus bränns ner, barn tillfångatas och vuxna misshandlas. Det är verkligheten för invånarna i byn Bajo Hondo, i norra Argentina. Orsaken? Med hjälp av fabricerade markrättigheter hävdar storföretagare att marken, som idag bebos av urfolk och småbrukare, är deras. 

För Deolinda Carrizo, kommunikatör för småbrukar- och urfolksorganisationen MNCI och en del av kommunikationsteamet i CLOC/La Via Campesina, är motivet tydligt. Det storskaliga jordbrukets framfört och elimineringen av lagen som tidigare förbjöd utländska investerare att köpa mark i Argentina, har ökat trycket på småbrukare och urfolks marker.

- Det finns inga andra marker att sälja. All annan mark är redan uppköpt och fördelad. Denna situation är givetvis ett allvarligt hot gentemot oss. 

Familjerna i MNCI bor på mark som i många fall är belägen i skogs- och bergsområden. Det är små samhällen i vilka människorna under lång tid levt tillsammans i olika former av kollektiv. De har brukat marken tillsammans, delat på skörden och på vattenresurserna. Men i flera fall saknar familjerna fall papper på att de äger marken de brukar. 

- Därför är det också svårt för dem att utveckla sina jordbruk. MNCIs kamp har av samma anledning i mycket bestått av att kämpa för att dessa familjer ska få bo kvar på marken de brukat i generationer, och få laglig rätt till den. 

 

Ingen ingriper

Redan när markkonflikterna tog fart under 1990-talet var de våldsamma, människor greps och fördes bort under tvång. Det ledde till att småbrukarna och urfolken organiserade sig och byggde upp ett juridiskt försvar. De lyckades bland annat få till en nationell överenskommelse som lät dem fortsätta odla sina grödor i lugn och ro – även om inte själva markkonflikten tog slut. Under flera år förbjöds även avhysningarna och det infördes en lag som räknade urfolken och mätte upp deras marker. Förändringar som sammantaget bidrog till att våldet på landsbygden avtog. 

Men sedan en tid tillbaka har avhysningarna på nytt blivit allt fler och allt våldsammare. Storföretagen anlitar paramilitärer eller andra beväpnade grupper för att avhysa småbrukarna.

- Detta är territorier som ligger i inlandet där staten inte är närvarande. Det spelar ingen roll om du skickar bilder eller video till polisen om vad som hänt, det kommer ändå ingen och ingriper. 

 

Framställs som våldsamma

Sedan Mauricio Macri kom till makten förra året har situationen för de sociala rörelserna i Argentina förändrats och även kampen i sig, menar Deolinda Carrizo. 

- Visst det var inte en dans på rosor innan heller, men staten förde i alla fall inte en politik som innebar repression, det fanns en dialog med de sociala rörelserna. Alla dessa band klipptes av när Macri kom till makten. 

Det mandat som organisationer som MNCI tidigare hade genom att de tilläts arbeta inom politiska program i områden där staten inte nådde ut har också förkastats. 

- Vi förde en utvecklingspolitik för att ge människor på landsbygden tillgång till vatten, tillgång till medel för bättre produktion, och som organisation så implementerade vi flera olika statliga sociala program för att genomföra dessa förbättringar. 

Men Macris regeringen nekar sociala rörelser att genomföra statliga sociala program och anklagar dem för korruption. 

- Vi framställs som organisationer som bara vill ställa olika krav genom våld. De försöker ta ifrån oss vår politiska roll. 

 

Försämrat skydd

Nu handlar rörelsernas kamp inte längre om att ställa nya krav, utan om att inte förlora det lilla som erövrats.  

- Denna kriminalisering av oss, av småbrukarrörelsen, där vi framställs som oheliga och opålitliga har givetvis ett syfte. Och det är att återigen försöka genomföra avhysningar och tillskansa sig större markarealer. 

Ett steg i den riktningen har varit att eliminera den lag som förbjöd utländska företag att köpa jordbruksmark i Argentina. Och det är i denna kontext som några riktigt allvarliga attacker mot småbrukare och urfolk inom MNCI ägt rum. Som den i Bajo Hondo i Santiago de Estero, där en företagare med stöd av sina politiska kontakter under lång tid utövat repression i syfte att avhysa invånarna och lägga beslag på marken. 

- Det är marker bestående av skog blandat med fält där det odlas soja. Invånarna, som tillhör urfolket guaycurú, lever främst av uppfödning av getter, får och grisar som betar på den gemensamma marken. 

 

Våldsam avhysning

De senaste månaderna har konflikten med den lokala företagaren åter trappats upp. I juli lyckades företagaren få fram en order om avhysning, men istället för polis anlitades ett beväpnat gäng att genomföra den. 

- 14 hus brändes ner, sju vuxna blev misshandlade och ett 30-tal barn hölls tillfångatagna under flera timmar medan detta pågick. Hela händelsen filmades, och den var så grov, det var så allvarligt, att domaren samma dag drog tillbaka ordern om avhysning. 

Hotet från företagaren försvann dock inte. Det beväpnade gänget cirkulerar fortsatt kring området som ett ständigt hot mot byns invånare. 

- Urfolket har både har lagen om urfolkträtt och ”20-årslagen”, som ger den som brukat ett markområde längre än tjugo år laglig rätt till den, på sin sida. Men det där spelar ingen roll för de här storföretagarna som kommer med sina fabricerade marktitlar vinner ändå alltid. 

 

Säkerhet för familjerna viktigast

Just nu går dessa samhällen på tårna. Invånarna måste hela tiden vara uppmärksamma på vilka som kommer till byarna. Vakta markerna. Det är en situation som kraftigt begränsar vardagen, produktionen och skolgången för barnen. Från MNCIs sida arbetas mot problematiken på flera plan; dels rent fysiskt genom att vakta marken, dels juridiskt genom att anmäla övergrepp och hävda invånarnas rätt och dels kommunikativt genom att sprida information om det som händer. 

- Vi skulle kunna tapetsera väggarna med alla anmälningar vi har gjort de senaste åren; om hot, misshandel, stöld, boskap som har dödats, brunnar som har förgiftats. Men just nu är rätten till marken inte det viktigaste. De är att skapa säkerhet för familjerna som lever där. Så att inte sådana här grejer händer igen. 

Hur skulle en organisation som Latinamerikagrupperna kunna stötta i den här situationen?

- I första hand genom att synliggöra och sprida information om det som pågår. Genom att förklara vad det innebär för oss med en mer liberal och populistisk politik som den som förs nu, som vill öppna upp för fler utländska investeringar och så vidare. Detta är konsekvenserna det får för oss. 

Text: Lisa Karlsson och Karin Eriksson

 

Fakta

Movimiento Nacional Campesino Indigena, MNCI, är en nationell organisation i Argentina för småbrukare och urfolk. MNCI består av ungefär 17 000 familjer boende i tio av Argentinas provinser. Organisationen ser som sin viktigaste uppgift att ge röst åt småbrukare och urfolk. MNCI arbetar utifrån olika teman, däribland utbildning, produktion och kommunikation.