Världsbanken kan dra in lån efter kritik

Världsbanken meddelade nyligen att banken kan komma att avbryta utbetalningar till ett honduranskt palmoljeföretag som ska ha gjort sig skyldiga till allvarliga människorättskränkningar och mord på lantarbetare de senaste fem åren.

Det ovanliga uttalandet kom två veckor efter att bankens egen utredningsgrupp den 10 januari presenterat en granskning av utlåningar genom International Finance Corporation, IFC, som är en del av Världsbanksgruppen. I utredningen konstateras att Världsbanken borde ha ställt kritiska frågor om det honduranska palmoljeföretaget Dinants påstådda människorättskränkningar innan banken beviljade ett lån på motsvarande 193 miljoner kronor till företaget 2008.

Dinant ägs av Miguel Facusse Barjum, "den rikaste och mäktigaste affärsmannen i landet" enligt dokument från det amerikanska utrikesdepartementet som läckts av Wikileaks. Företaget finns i Aguandalen, en region där det sedan jordreformen på 1960-talet finns hundratals lantarbetarkooperativ.

Motsättningar och kränkningar har skett till följd av Dinants försök att köpa upp mark med hänvisning till en lag från 1992 som syftar till att gynna landets växande privatägda jordbruksexportföretag.

Nära hundra dödade

Enligt uppgifter i pressen har nästan hundra personer i Aguandalen dödats sedan militärkuppen i Honduras 2009 - mestadels lantarbetare, men även några Dinant-anställda. Vid kuppen, som uppges ha haft stöd från Facusse, avsattes den reformvänliga presidenten Manuel Zelaya. Rights Action, en organisation med bas i Washington som noga följt konflikten, uppger att över ett hundra lantarbetare har dödats.

Enligt IFC har Världsbanken inte betalat ut några pengar till Dinant sedan 2009 och kommer inte att betala ut mer pengar om företaget inte uppfyller sina åtaganden när det gäller att genomföra en handlingsplan för ökat socialt och miljömässigt ansvarstagande och en översyn av säkerhetsrutinerna. Handlingsplanen har utarbetats av IFC och Dinant mot bakgrund av utredningen.

Många enskilda organisationer som har riktat skarp kritik mot Världsbanken och IFC för de kontroversiella lånen har välkomnat bankens uttalande om att utbetalningarna till palmoljeföretaget kan komma att avbrytas, men säger samtidigt att det inte räcker för att komma till rätta med situationen.

- Handlingsplanen som IFC föreslår är helt otillräcklig. Hela samhällen kommer att leva i ständig rädsla för att tvingas bort från sin mark eller riskera att dödas. IFC uppmanar endast Dinant att samarbeta med regeringen, säger Annie Bird från Rights Action.

"Företaget måste granskas"

Hon tror inte att det är en lösning att IFC enbart avbryter utbetalningar utan menar att IFC måste arbeta för upprättelse i de lokalsamhällen som utsatts för kränkningar.

Hennes kritik upprepas av Berta Caceres, som leder ursprungsfolksrörelsen Copinh.

- Om Världsbanken inte granskar företagets verksamhet och rådfrågar ursprungsbefolkningar och lantarbetare riskerar våldet och straffriheten att fortsätta råda i Aguandalen.

- Att IFC förlitar sig på att den honduranska regeringen ska lösa markkonflikterna och ta itu med människorättsfrågor är meningslöst, säger Dana Frank, Hondurasexpert vid University of California i Santa Cruz.

Hon menar att det finns en anledning till att regeringen inte ingriper i Aguandalen för att sätta stopp för morden på lantarbetare och för att en total straffrihet råder för säkerhetsstyrkorna. Enligt Dana Frank beror det på Facusses enorma inflytande.

Världsbankens lån var en del av ett lånepaket på motsvarande 640 miljoner kronor, där även lån ingick från Tysklands utvecklingsbank, Interamerikanska utvecklingsbanken och Centralamerikanska banken för ekonomisk integration. Lånen skulle finansiera utbyggnaden av anläggningar för produktion av vegetabiliska fetter och tilltugg.

Erkänner brister

I november 2009 betalade IFC ut motsvarande 97 miljoner kronor i stöd till projektet. Ett år senare uppmanade en koalition av enskilda organisationer International Finance Corporation att granska projektet mot bakgrund av rapporterade människorättsbrott i området.

Den tyska utvecklingsbanken avbröt sina utbetalningar 2011. Detta efter att människorättsgruppen Food First Information and Action Network lagt fram bevis för att privata säkerhetsstyrkor som anlitats av Dinant, och andra företag med Miguel Facusse som ägare, varit inblandade i människorättskränkningar och mord på lantarbetare i Aguandalen.

I IFC:s utredning konstateras att IFC missbedömt riskerna och konsekvenserna av att inte ha bättre koll på verksamheten hos företag man lånar ut pengar till. Risker för våld och tvångsförflyttningar har inte tagits med i bedömningen.

Efter kritik från människorättsorganisationer, däribland Human Rights Watch, och negativ publicitet i pressen valde Världsbanksgruppen att komma med nya uttalanden eftersom gruppens reaktion i inledningsskedet betraktades som otillräcklig. Världsbanken har nu erkänt brister inom socialt ansvarstagande, miljöfrågor och i rutiner i överväganden av lån till projekt. Banken säger att bredare riskbedömningar måste göras gällande klienters säkerhetslösningar i instabila stater.

Text: Jim Lobe/IPS