”Våldtäkt och mord är ett sätt att försöka tysta våra röster”

Ceremoni för kvinnors rättigheter i samband med CLOC/La Via Campesinas ledarskola för kvinnor nyligen. Foto: Sori Lundqvist

Nu räcker det. Inte en enda till, #NiUnaMenos. Under den parollen protesterade hundra tusentals människor den 19 oktober 2016 runt om i Latinamerika. De starka protesterna mot kvinnovåld utlöstes av det uppmärksammade mordet på den sextonåriga argentinskan Luciá Pérez. 

Två av de kvinnor som engagerat sig i kampanjen är Karen Cañas från Colombia och Ísis Menezes Táboas från Brasilien. Båda är unga och aktiva i genusfrågor i sina respektive organisationer. Karen Cañas berättar att situationen för Colombias kvinnor är alarmerande:

– Vi har en skrämmande statistik av mord och övergrepp på kvinnor, bland annat kvinnor som attackeras med syra. I många fall rapporteras aldrig övergreppen av rädsla för repressalier och i brist på skydd, men även eftersom straffen för våld mot kvinnor är mycket låga.

Trots att situationen i Brasilien inte är mycket bättre menar Ísis Menezes Táboas att kvinnors rättigheter har stärkts de senaste åren. År 2006 antog den dåvarande presidenten Luiz Inácio Lula da Silva den så kallade ”Maria da Penha”- lagen. En lag som skärptes ytterligare av hans efterträdare Dilma Roussef och bland annat innebär att maxstraffet för kvinnovåld ökade från ett till tre år. Nu befarar Ísis Menezes Táboas att många av landets framsteg är hotade i och med den nye presidenten Michel Temers högerpolitik.

– Idag är vi under en ”macho”- attack som försöker urholka vår utveckling; som stänger ner statliga kvinnoorgan och raderar den feminina formen av ordet president ur alla offentliga handlingar. Alla kvinnor på politiska poster har avsats och alla lagar som inkluderade begreppet genus har avslagits.


Latinamerikas kvinnor på frammarsch 

– Latinamerikas kvinnor befinner sig just nu i en intensiv politisk frammarsch. Under det senaste decenniet har vi tagit allt större plats i det offentliga utrymmet och krävt ökad jämlikhet. Vi har sett fler kvinnor som statsöverhuvuden; Dilma Rousseff i Brasilien, Michelle Bachelet i Chile, Cristina Kirchner i Argentina och Laura Chinchilla i Costa Rica, bland andra. Tack vare stor mobilisering från kontinentens kvinnoorganisationer har vi lyckats påverka lagar mot våld och kvinnomord i många länder i Latinamerika, säger Ísis Menezes Táboas och Karen Cañas stämmer in i samma analys:

– Kvinnor har alltid kränkts, osynliggjorts, förtryckts och diskriminerats. Vi har exkluderats från offentligheten, på arbetsmarknaden och från maktpositioner i samhället. Men det ökande antalet våldtäkter och kvinnomord – försöken att tysta våra röster – har väckt kontinentens krav på att stoppa dessa övergrepp mot kvinnor.

På frågan om varför de tror att just denna kampanj fick så stor spridning i Latinamerika svarar Ísis Menezes Táboas:

– Jag tror att kampanjen #NiUnaMenos är en del av den intensifierade kampen som vi försöker konstruera över nationsgränserna för latinamerikanska kvinnors rättigheter, mot en patriarkal kultur.   

Båda menar att mäns våld mot kvinnor måste analyseras i en större kontext, inte bara som en personlig handling, utan ett offentligt och politiskt problem. Karen Cañas tar bland annat upp behovet av fattigdomsbekämpning och social trygghet:

– Många kvinnor bär ensamma det ekonomiska ansvaret för familjen, utan skydd från samhället. De får hanka sig fram bäst de kan. Det gör dem särskilt sårbara för att utsättas för våld, säger hon och fortsätter:

– Vi måste fortsätta höja våra röster, fortsätta arbeta för att öka allmänhetens kunskap [om jämställdhet] och tillsammans kräva en politik som garanterar kvinnor ett anständigt liv utan rädsla eller förtryck, med lagar som verkligen skyddar dem.

Text och foto: Sori Lundqvist, Latinamerikagrupperna