Uppgifter om politiska kopplingar till mexikansk knarkkung

Joaquín Guzmán, ledare för Mexikos mäktigaste drogkartell Sinaloa, greps i helgen i Mexiko. Samtidigt kommer uppgifter om kopplingar mellan kartellen och ledande mexikanska politiker.

El Chapo, som han kallas, den korte, är åtalad i flera amerikanska städer för narkotikalangning och penningtvätt. Guzmán som beskrivits som en av världens rikaste män har kontrollerat ett knarkimperium som bland annat påstås ha svarat för en fjärdedel av införseln av illegala droger till USA från Mexiko.

Dess transnationella länkar har försett organisationen med utrustning för produktion och distribution av narkotika, vapen, och anläggningar för penningtvätt.

På webbplatsen Historias del Narco uppges att Guzmáns gudson, Dámaso López Jr, som det amerikanska justitiedepartementet betraktar som Guzmáns högra hand, kan komma att ta över som ledare för Sinaloa-kartellen.

Enligt Edgardo Buscaglia, vid organisationen Instituto de Acción Ciudadana para la Justicia y la Democracia, har narkotikaimperiet förgreningar i 58 länder i Latinamerika, Europa, Asien och Afrika.

"Maktvakum"

Edgardo Buscaglia som är författare till boken Vacíos de poder en México (Maktvakuum i Mexiko) säger att den svaga mexikanska staten har gett utrymme för Sinaloa-kartellen att växa.

- När den auktoritära staten avvecklades skapades ett maktvakuum. Den organiserade brottsligheten fick mer makt. Mexikanska kriminella grupper gynnades av detta maktvakuum, säger han.

Han säger att i en starkare stat skulle det vara svårare för personer som Guzmán att få samma inflytande.

Edgardo Buscaglia menar att det är nödvändigt att granska de ekonomiska tillgångar och politiska nätverk som tillät en utbredning av kartellen från början. Han menar att om man skulle ta bort möjligheten att tjäna pengar på narkotikan genom exempelvis en legalisering av marijuana skulle de kriminella gruppernas inflytande minska.

Mexikanska marinsoldater grep 56-årige Joaquín Guzmán natten mot den 22 februari i ett hyreshus i kuststaden Mazatlán i samarbete med USA:s narkotikapolis.

För 13 år sedan lyckades han rymma från ett högsäkerhetsfängelse i delstaten Jalisco i den västra delen av landet.

- Att Guzmán skulle komma att gripas igen var väntat eftersom drogkungar blir måltavlor när regeringen vill visa att rättssäkerheten existerar i Mexiko, säger Javier Oliva, expert på nationell säkerhet vid fakulteten för statsvetenskap vid universitetet Unam i Mexico City.

Finansierade valkampanj

Under president Felipe Calderóns styre 2006-2012 fanns det motsättningar inom regeringen. Nu är enigheten större och det finns en politisk kontinuitet, menar Oliva. När president Enrique Peña Nieto tillträdde i december 2012 utlovade han en ny syn på säkerhet och distanserade sig från arvet från Calderón och kriget mot narkotikan i vilket över 100 000 människor beräknas ha dödats. Skillnaden i hans inriktning tycks dock liten eftersom militären fortfarande bedriver kriget mot kartellerna och jakten på deras ledare.

Phil Jordan, tidigare underrättelsechef vid USA:s narkotikapolis i staden El Paso i delstaten Texas, uttryckte förvåning över Guzmáns gripande. Enligt honom var Guzmán en av dem som finansierade Peña Nietos valkampanj. Han säger att det finns uppgifter om att att El Chapos kartell är djupt involverad i politiken.

USA har begärt att Joaquín Guzmán ska utlämnas till USA.

Text: Emilio Godoy/IPS