Trots framsteg missgynnas urfolk i Latinamerika

Mapuchekvinna. Trots stora framsteg har ursprungsfolken i Latinamerika inte gynnats av den positiva utvecklingen i lika hög grad som andra delar av befolkningarna. Foto: Lisa Karlsson

Fattigdomen har minskat betydligt och utbildningsmöjligheterna ökat för urbefolkningar i Latinamerika, men fortfarande ställs många utanför visar en rapport från Världsbanken.

Rapporten Indigenous Latin America in the Twenty-First Century visar att stora sociala framsteg gjorts i länder i Latinamerika under millenniets första årtionde, det så kallade "gyllene decenniet".

I stora delar av Latinamerika har urbefolkningars delaktighet i landets politik ökat. Representanter för urbefolkningar har 30 procent av platserna i Bolivias parlament. I delstaten Oaxaca i södra Mexiko har urbefolkningars traditioner inkluderats i valprocesser. Internationella avtal och FN:s deklaration om urfolks rättigheter som antogs 2007 anses ha bidragit till den utvecklingen.


Klyftorna fortsatt djupa

Enligt Världsbankens rapport har 70 miljoner människor, däribland många som tillhör urbefolkningarna i Bolivia, Brasilien och Peru, lyfts ur fattigdom under millenniets första årtionde. En ökad tillgång till grundskola anses vara det viktigaste resultat som uppnåtts under det "gyllene årtiondet", enligt Världsbanken. I länder som Ecuador, Mexiko och Nicaragua har barn som tillhör urbefolkningar nu samma möjlighet till utbildning som andra barn.

Men trots stora framsteg har urfolken inte gynnats av den positiva utvecklingen i lika hög grad som andra delar av befolkningarna, förklarar Jorge Familiar från Världsbankens avdelning för Latinamerika och Karibien.

I rapporten konstateras att även om fattigdomen minskat bland urbefolkningarna i Latinamerika har klyftorna antingen ökat eller legat kvar på en oförändrad nivå i jämförelse med resten av befolkningen. Omkring 14 procent av de fattiga och 17 procent av de extremt fattiga i regionen tillhör urbefolkningar trots att de utgör mindre än 8 procent av ländernas totala befolkningar.


Urfolk fattigare än övriga

Analfabetismen är störst bland kvinnor som tillhör ursprungsbefolkningar och det är också i denna grupp som flest slutar skolan i förtid. I Peru är urbefolkningen i städerna fattigare än övriga befolkningen och lever i bostäder i sämre skick när det gäller sanitet och förmåga att stå emot naturkatastrofer.

De nya hållbara utvecklingsmålen som antogs av FN:s medlemsländer i september förra året innefattar åtaganden som gäller urbefolkningars rättigheter till utbildning, mark och marknader.

Rapporten uppmanar länder att införa lagar som garanterar ursprungsbefolkningars delaktighet inom politiken, öka möjligheterna till utbildning och förbättra insamlingen av data för att kunna genomföra riktade program samt se till att urbefolkningar har samma möjligheter att vara med och aktivt utforma utvecklingsmål. 

Text: Tharanga Yakupitiyage/IPS