Stadsbild under förändring

– Många kan inte ens få ett bankkonto så det är få kubaner som har råd att köpa en ny bil, säger taxiföraren Ernesto González. Foto: Simon Lund
Det ekonomiska stryptag som USA har haft på Kuba i 55 år håller på att lätta samtidigt som presidenten Raúl Castro har infört en öppnare politik. Fler kubaner kan åka utomlands, utländska intressen uppmuntras att investera i kubanska affärsverksamheter, turistvalutan ska överges och bilimporten för privatpersoner är hävd. Kuba är en nation i förändring och frågan är hur landet ser ut om bara några år. Latinamerika.nu har rest till Kuba för att ta reda på vad kubanerna själva tror kommer förändras. 
 
Ett av de starkaste synintrycken från Kuba är den amerikanska veteranbilen. De finns överallt och när vi åker runt i Pinar del Rio i västra Kuba pekar vår taxichaufför, Ernesto González, ut amerikanare till höger och vänster. 

– Där är en Chevrolet från 1950, där är en Plymouth från 1948 och det är en Ford från 1958. Kolla så vackra de är. Vi är stolta över våra bilar här på Kuba.

Eftermiddagstrafiken tätnar så mycket som den kan tätna på Kuba eftersom förhållandevis få människor, jämfört med i andra latinamerikanska länder, har råd med bil. Ernesto kryssar mellan hästekipage och cyklar och det visar sig att han har full koll på varenda amerikansk bil vi passerar. Själv kör han en Lada. 

– Jag hade gärna köpt en ny bil. Den här är från 1970, förklarar han. 
 
Kontrollerad ekonomi
USA:s handelsembargo, som infördes 1960, har hållit tillbaka Kuba ekonomiskt på många plan. Ett av dem är bilmarknaden. Tillsammans med inhemska regleringar har det omöjliggjort en naturlig uppdatering av den kubanska bilparken. Det har i och för sig gått att köpa mer moderna bilar genom staten, men det har varit ett privilegium unnat konstnärer, idrottare, utomlands boende läkare samt företag. Och köerna har varit långa.
 
I slutet av 2013 meddelade dock den kubanska regeringen att förbudet mot bilimport för privatpersoner skulle hävas. Man behöver inte längre anhålla om lov hos trafikministeriet, och då är frågan hur länge det kommer att se ut som idag, med en överrepresentation av gamla amerikanare och östeuropeiska fordon på gatorna? Kommer denna kulturskatt och ett av landets största turistattraktioner att påverkas, kanske rentutav försvinna? Troligtvis inte, säger kubanerna själva. 

– Jag tror att det kommer att förändras litegrann, men vi är fortfarande beroende av att få pengar från folk utomlands för att kunna köpa bil eftersom de är väldigt dyra, säger Manuel Acosta, restaurangägare i Havanna. 
 
Svårt få lån
– CNN gjorde ett inslag när förbudet hävdes och då intervjuade de två, tre personer som alla sa samma sak, att det är trevligt att de får köpa men att de inte kan få något lån, säger Reinhold Widmayer, chefredaktör för den österrikiska cigarrtidningen, Cigar Journal. Och om de skulle ha fått ett lån hade de fått betala av i 40 år, vilket är längre än bilens livslängd. Så de flesta moderna bilar på Kuba ägs av företag, såväl utländska som inhemska. 

– Många kan inte ens få ett bankkonto så det är få kubaner som har råd att köpa en ny bil nu även om det är många som vill, säger Ernesto González.

Språkläraren Heracleito Hipócrates, som jag träffar på en pub i Havanna, tror inte heller att de klassiska gamla bilarna kommer at försvinna från ön, även om nya kommer till. 
 
– Andra människor kommer att ta över dem när deras gamla ägare skaffar en ny bil, till och med de som är i dåligt skick, säger han. 
 
Något som faktiskt inte tilläts utan statligt inblandning förrän 2011. Med 100 procent importskatt kommer, med andra ord, troligtvis inte mycket att hända under den närmsta tiden. Mer intressant är kanske vad som händer över tid, för det är inte den enda förändringen som är på gång på ön. Ett vad som verkar vara ett allmänt bejublat avskaffande av den turistvaluta (CUC) som infördes i landet för 20 år sedan klubbades till exempel i slutet av förra året.

– Det är mycket billigare i de affärer där man handlar med lokal valuta, men problemet är att det finns väldigt få varor, säger Ernesto González. Så jag måste ha en valuta för att köpa en grej och den andra valutan för att köpa något annat. Bensin måste till exempel betalas i CUC. Men jag hoppas att saker och ting förändras snart. 

"Otrolig skillnad"
Samtidigt verkar förändringen i just bilparken ha påbörjats utan att kubanerna själva har insett det. Ingen av dem påpekar nämligen det faktum att det trots allt redan finns en hel del moderna icke-amerikanska, icke-ryska och icke-kinesiska bilar på Kuba idag, men det gör utlänningarna. 
 
– Jag var här ifjol och det är otroligt vilken skillnad det är, säger Gunnar Kreuzfeld, en tysk turist i Pinar del Rio. Antalet moderna icke-amerikanska bilar är betydligt större. 
 
– Första gången jag kom till Kuba, 1999, kommer jag ihåg att jag såg två Mercedes och båda användes som taxibilar, säger Reinhold Widmayer. Man betalade fem gånger mer än i en vanlig taxi och alla andra bilar var östeuropeiska eller amerikanska. 
 
Han har besökt Kuba varje år sedan dess och sett bilden av Kuba förändras, eller utvecklas. 
 
– Under 00-talet började de importera modernare franska, kinesiska och koreanska bilar, så bilden man har haft av hur det ser ut på gatorna i Kuba är väldigt annorlunda. 
 
Med Raúl Castro vid makten har relationerna med USA också förbättrats, amerikaner kan resa till Kuba och fler kubaner har fått utresetillstånd, det har bildats fler privata restauranger och andra företag, och med bland annat åtta skattefria inledande år är det lättare för utländska intressen att etablera sig i landet. 
 
– Vissa restauranger och barer och sådant kan du bara köpa om du är utlänning, säger Marcos López, bartender på en liten lokal bar vi besöker en kväll i Havanna. Nyligen köpte till exempel en man från Kina upp åtta kvarter i det här området. 
 
Det körs idag uppskattningsvis runt 60 000 veteranare från USA på ön och med ett fortgående exportförbud för bilar kommer amerikanarna inte att försvinna från stadsbilden. Men annorlunda, som Ernesto González hoppas på, kommer det garanterat att bli redan inom en snar framtid. Och det kommer att synas på gatorna. 
 
Text och foto: Simon Lundh, frilansskribent