Översvämningar och tryck på vattenkraftsdamm oroar i Argentina

Tusentals personer har evakuerats i norra Argentina till följd av kraftiga regn och stigande vattenflöden, och nu oroar sig många för att den stora vattenkraftsdammen Yacyretá inte ska orka stå emot trycket.

I mitten på juni tvingades nationalparken Iguazú med en av de främsta turistattraktionerna i landet, de kilometerlånga vattenfallen, stänga för besök eftersom vattenmassorna ökat trettiofalt. Med en stigning av vattennivån i Iguazúfloden påverkas Paranáfloden, vilket medför stora ökningar i vattenflödena i områden nedströms.

Befolkningen i de olika provinserna utmed Paranáfloden och angränsande vattenflöden har både evakuerat självmant och som en del av organiserade insatser från myndigheterna.

Flera tar tillfället i akt att kritisera ledande politiker för deras brist på engagemang, såväl på oppositionens tv-kanaler som på sociala medier. På sociala medier som Facebook figurerar bildmontage på guvernör Maurice Closs där han besöker fotbolls VM istället för att försöka lösa översvämningsproblem i sin hemprovins Misiones.

På samma sätt kritiseras Formosas guvernör för sin frånvaro av handlingsberedskap i VM tider. Låt inte händelserna från 1992 upprepas, ber en invånare från staden Clorinda i Formosa på en av Facebook inslagen.

Översvämningsminnen lever kvar

1992 inträffade en katastrofal översvämning i hans provins då över 100 000 människor tvingades evakueras, och mer än 3 miljoner hektar lades under vatten.

I Santa Fe håller aktivisterna från de tidigare översvämningarna liv i minnena. År 2003 översvämmades staden med 23 dödsfall och ett hundratal indirekta dödsfall, samt 30 000 evakuerade invånare som resultat. Bland annat hade man till följd av korruption inte byggt klart en central del av en skyddsvall, som vid översvämningen kom att fungera som en öppen dörr för vattenmassorna. Borgmästaren försökte dessutom att lugna befolkningen genom att säga att de inte behövde evakuera. Detta gjorde att medan vissa förstod katastrofen som en naturlig klimatkatastrof, såg andra den som politisk, med tydliga ansvariga aktörer.

I sin doktorsavhandling om översvämningsminnen i just Santa Fe från 2013 beskriver antropologen Susann Ullberg hur medborgare i staden minns, glömmer och förstår översvämningar, samt hur utsatthet, beredskap och anpassning spelar in i hanteringen. I Santa Fe blev 2003 års översvämning känd som Översvämningen, trots att staden har upplevt upprepade översvämningar sedan koloniala tider.

Ullberg problematiserar antagandet att erfarenheter av kriser leder till lärande och anpassning, bland annat beroende på sociala olikheter och orättvisor. Sociala orättvisor och utsatthet hänger bland annat samman med var folk kan bosätta sig och hur de kan skydda sig i kristider. Som Ullberg kommenterar i sin avhandling så innebär att "återgå till det normala" ibland att fortsätta vara utsatt i katastrofer.

Skogsskövling kan ha påverket

Den massiva ökningen av vatten under juni månad i Argentina kunde delvis härledas till kraftiga regn. Men i en intervju som cirkulerar på Unionen för medborgarförsamlingar UAC, hävdar den argentinska geografen Marcel Giraud att skogskövlingen för att ge plats för sojaodling utgör en viktig förklaring till de ökande vattenmassorna. Giraud vill inte uttala sig om huruvida det finns risk för att Yacyretádammen kommer att haverera, trots att han säger att han sett videoinslag om sprickor i konstruktionen, utan säger till Latinamerika.nu att det framstår som om vattenmassorna hanterades på ett rimligt sätt av administrationen genom att de släppte ut mycket vatten under dagarna innan de högsta flödena väntades. Det var detta som inte sköttes på ett bra sätt i Itaipúdammen ovanför Iguazú i början av juni.

Latinamerika.nu har även bett Susann Ullberg om en kommentar utifrån hennes studier av översvämningar i Argentina. Om kopplingen mellan skogsskövling, sojaproduktionen och översvämningarna säger hon:

- Naturligtvis har det bäring på graden och typen av sårbarhet, men håller inte helt om man tittar historiskt sett. Beredskapen är mycket bättre nu än den någonsin har varit i hela regionen, så sårbarheten är lägre i det avseendet, vilket minskar risken för allvarliga konsekvenser.

- Däremot kan man vara orolig för vattenkraftverket. Det handlar om gammal och utsliten infrastruktur som kan vara en tickande bomb, och då är alla städer och bosättningar nedströms illa ute.

Fungerar inte fullt ut

Vattenkraftsverket Yacyretá är ett binationellt projekt mellan Paraguay och Argentina i Paranáfloden. Projektet inleddes med medel från Världsbanken 1973 efter att ett avtal skrivits mellan länderna. Paraguays avtal gick ut på att de skulle betala tillbaka lånet med energi som genererades från vattenkraftsverket. Själva bygget inleddes 1984, och 1994 kunde vattenreservoaren börja fyllas.

Men Yacyretá fungerar bara till 60 procent eftersom komplementära strukturer inte färdigställts, som förflyttning av lokalbefolkningen, miljöåtgärder, att ersätta infrastruktur etcetera enligt antropologen Omar Arach, som studerat mobiliseringen mot vattenkraftverket.

Det vattenkraftverk som framställdes som en modern lösning på nationella energibehov har varit omgett av korruptionsmisstankar och diskussioner om orättfärdiga statslån. Nu befarar alltså lokalbefolkningen för vad ett potentiellt dammhaveri skulle kunna medföra, även om den tekniska hanteringen av vattenmassorna skötts väl.

Text: Karin Skill, frilansskribent
Foto: Wikimedia Commons