Offer för massaker kräver upprättelse

Åklagare Eliana Quintanilla och Leyner Palacios på kyrkogården i Bellavista.

Striderna mellan paramilitären och Farc-gerillan hade pågått i många timmar, människorna i samhället Bellavista hade tagit sin tillflykt till kyrkan för att undkomma bomberna. Men den 2 maj 2002 missade en av Farc-gerillians bomber sitt mål. Istället för paramilitären så var det kyrkan som träffades i korselden. Ungefär hundra vuxna och barn miste den här dagen sina liv och lika många skadades.

Trots att både FN och Colombias ombudsman för mänskliga rättigheter gått ut och varnat myndigheterna om risken för att civilbefolkningen höll på att hamna mitt i skottlinjen vidtog de inte några åtgärder för att hindra massakern. Den colombianska militären anklagas dessutom för att bara dagar innan låtit paramilitärer utföra truppförflyttningar i regionen utan att ingripa och utan hänsyn till de uppenbara risker för civila som följer på detta.

Det har nu gått många år sedan massakern, men ännu väntar de drabbade på upprättelse från staten. Efter massakern flydde människorna från byn och många tvingades att bli en del av Colombias mörka statistik över dem som är på flykt i sitt eget land. Efter Syrien är Colombia just nu det land med flest antal internflyktingar i världen, uppemot 6 miljoner beräknas ha drivits från sina hem.

Kvar i Bellavista är kyrkan som ett minnesmärke av händelsen. Det är det enda som restaurerats. Resten har förfallit då ingen längre bor kvar. Naturen har tagit över och nu mera är byggnaderna nästa helt dolda i vegetationen.  

Folket har ännu inte funnit ro

Den 28 april i år kom åklagarmyndigheten till platsen för att lyssna på människornas berättelser om vad som egentligen hände dagarna efter massakern. Det saknas fortfarande personer efter massakern och det finns en osäkerhet kring vem som begravts i vilken grav. Nu vill överlevande och anhöriga att kropparna ska identifieras för att kunna finna ro och för att kunna gå vidare.

Leyner Palacios är en av de drabbade och som förlorade många nära och kära i massakern. Han har sedan dess kämpat för upprättelse till offren. Kommittén för offren i Bojayá i samhället i Bellavista bjöd in åklagarmyndigheten för att lyfta frågan om identifiering. Men också för att söka efter de som ännu saknas. De menar att det är en viktig del av sorgearbetet. 

- Staten har inte bistått med några resurser i den här processen. Vi var tvungna att betala transport, mat och hotell för att deras anställda ens skulle komma hit, säger Leyner Palacios.

En man som överlevde massakern och hjälpte till att frakta kvarlevorna från kyrkan, vittnar om två fruktansvärda dygn då detta arbete skulle genomföras. Hur olika kroppsdelar lades på hög, identifierades och sattes etiketter på. De begravdes på kyrkogården intill floden. En flod som sedan dess översvämmat platsen många gånger under de 14 år som gått. Risken finns att kvarlevor försvunnit med floden. Åklagarmyndigheten menar att de anhöriga kan skriva en förfrågan om att gräva upp gravarna för att identifiering, men problemet kvarstår, det inte finns pengar till att faktiskt genomföra processen.  

Leyner Palacios ser besviken ut efter dagen.

- Det gick dåligt. Åklagarmyndigheten har ingen finansiering till att följa upp det här. Vi är rädda att staten inte tar sitt ansvar. Staten hjälper inte de som överlevde massakern, de har bestående men och skador, men får varken vård eller stöd, säger han.
 

Ett symbolvärde för konfliken

Massakern och processen som följt kan ses som representativ för den väpnade konflikten i Colombia med alla sina civila offer. Farcs representanter har vid fredsförhandlingarna i Havanna, Kuba också erkänt sitt ansvar för massakern och förra året under en ceremoni stod Farc öga mot öga med de överlevande i Bellavista för att erkänna sitt ansvar även på plats. Leyner Palacios har också suttit med vid förhandlingsbordet i Havana under den pågående fredsprocessen mellan Farc-gerillan och regeringen  för att föra fram de drabbades röster i konflikten

Fredsförhandlingarna mellan Farc-gerillan och den colombianska regeringen har pågått sedan 2012 och fredsavtalet var förväntat att skrivas under i mars i år men blev uppskjutet. Nu väntas det bli underskrivet av parterna innan året är slut. Fredsavtalet är en viktig del i den fredsprocess många önskar blir slutet på den interna väpnade konflikt som skakat Colombia i över ett halvsekel. Oro finns dock att nya konflikter kommer att uppstå när andra väpnade grupper kommer att vilja ta över Farcs områden när dessa lägger ner vapnen. En annan väsentlig del av fredsprocessen är att konfliktens offer ska få upprättelse och stöd för att kunna gå vidare och uppnå en inre fred.
 

Text: Julia Qwist, fredsobservatör, Kristna Fredsrörelsen i Colombia
Foto:
 Marta Bergqvist, fredsobservatör, Kristna Fredsrörelsen i Colombia