Nya möjligheter och utmaningar för kubanska ekobönder

Ekologisk odling på Kuba. Foto: Ben Kucinski/Flickr

Normaliseringen mellan USA och Kuba fortsätter och från amerikanskt håll finns det redan ett tydligt intresse för import av kubanska ekologiska varor. Samtidigt finns det också en oro för framtiden bland kubanska bedömare.

Humberto Ríos är en av de starkaste förespråkarna för det ekologiska jordbruket på Kuba och han påpekar att det krävs mycket arbete för att en framtida export ska bli möjlig. En öppning av den amerikanska marknaden skulle innebära stora möjligheter, men samtidigt ställer det också stora krav.

- Bönderna vet hur man odlar utan kemikalier, men det är inte tillräckligt för att kunna utveckla ett agroekologiskt jordbruk, säger forskaren Humberto Ríos, som för närvarande är verksam i Spanien och var mottagare av utmärkelsen Goldman-priset 2010.

Agroekologi är den vetenskapliga grunden för ekologiskt jordbruk och enligt Humberto Ríos måste Kuba arbeta för att skapa en tillväxt bland privata företag och förbund som bedriver ekologiska odlingar.

Humberto Ríos har inom en satsning kallad Pial tillsammans med utländska biståndsgivare arbetat med ett program där 50 000 kubaner har utbildats i ekologiskt lantbruk.

Han säger att en ny öppenhet inom den ekonomiska politiken på Kuba både kan få positiva, men också negativa effekter. Om inte rätt åtgärder sätts in varnar Humberto Ríos för att en snabb tillväxt av konventionellt jordbruk kan komma att tränga ut det ekologiska jordbruket.

Fröerna hotade

Sedan islossningen mellan de båda länderna i december 2014 har det från amerikanskt håll kommit flera initiativ till jordbrukssamarbete. Sedan dess har förbindelserna mellan länderna förbättrats ytterligare och nyligen genomförde Barack Obama ett historiskt besök på Kuba.

Det är svårt att få fram exakta siffror över hur stort det ekologiska jordbruket är på Kuba, men i bergsregionen La Palma, det område där Humberto Ríos inledde sitt arbete för många år sedan, finns det numera 500 jordbrukare som inte använder sig av några kemiska produkter.

Elsa Dávalos är en av dem och tillhör ett förbund för ekobönder i regionen och hon ser risker med den ökade användningen i landet av så kallat förbättrat utsäde, där fröer distribueras tillsammans med kemiska preparat.

- Många bönder väljer att satsa på detta för att få större skördar samtidigt som de inte behöver arbeta lika mycket, säger Elsa Dávalos.

De kubanska bönderna menar att de ställs inför en rad problem - däribland en brist på bra redskap och bevattningsmöjligheter, stor byråkrati och dåligt fungerande infrastruktur. För ekobönderna tillkommer fler problem, säger Yoan Rodríguez som arbetar inom ekosatsningen Pial i La Palma. Enligt honom behöver ekobönderna extra stöd.

- Kuba har börjat öppnas mot världen, främst genom förhandlingarna med USA. De kemiska preparat som dominerar inom den globala jordbruksindustrin är på ingång. Det kommer att bli mycket svårt att upprätthålla det vi har lyckats uppnå under alla dessa år, säger han.

Inom Pial och andra satsningar försöker man samtidigt hitta nya strategier i syfte att kunna dra fördel av de ekonomiska reformerna i landet och öppnandet mot de internationella marknaderna.


Satsar på ekologi

Vid jordbruksfarmen Marta, som ligger gynnsamt mellan huvudstaden och den ekonomiska utvecklingszonen Mariel, odlar man grönsaker med ekologiska metoder och förser bland annat 25 bättre restauranger i Havanna med varor.

- Vi har goda kontakter och säljer tillräckligt, berättar Fernando Funes-Monzote, som är en av pionjärerna inom landets ekojordbruk, och den som startade farmen Marta för fem år sedan.

I dag arbetar 16 personer vid jordbruket.

- Tanken var att visa att det var möjligt att satsa på ett ekologiskt hållbart, socialt rättvist och ekonomiskt fungerande familjebaserat jordbruk här, berättar Fernando Funes-Monzote för IPS.

Företrädare för den amerikanska jordbruksindustrin har samtidigt vid flera tillfällen visat ett stort intresse för Kubas ekologiska jordbruk. Branschen är även en av de som arbetat hårdast för att USA:s ekonomiska embargo mot Kuba, som infördes 1962, ska hävas.

USA:s jordbruksdepartement har begärt att kongressen ska finansiera en satsning med personal på plats på Kuba, som är tänkt att bana väg för en framtida handel och investeringar.

Det är även belysande att den första amerikanska fabrik som kommer att starta på Kuba på över ett halvt århundrade, efter att ha godkänts i februari, kommer att bli en fabrik som ska tillverka 1 000 traktorer om året. 

Text: Ivet González/IPS
Foto: 
Ben Kucinski/Flickr