Nya kraftverksdammar drabbar Amazonas ursprungsbefolkningar

Alta Floresta , 171026 (IPS) - Nya kraftverksdammar längs floden Teles Pires i Amazonas i Brasilien har lett till att mängder av fisk och sköldpaddor dör och att fångsterna blir sämre för lokala fiskare. Det uppger företrädare för de ursprungsbefolkningar som lever längs floden och som är beroende av fisken som proteinkälla.



Tre juridikstudenter som tillhör ursprungsfolken uppger för IPS att flodens naturliga flöde har förändrats på grund av kraftverken, vilket gör att vattnet stiger och sjunker utan förvarning. Fyra vattenkraftverk är på väg att installeras längs Teles Pires, varav ett har varit i drift sedan 2015 medan bygget av de övriga fortfarande pågår. 

-När vattnet stiger simmar fisken in längs flodens förgreningar för att leta mat, och sedan blir de fångade där när vattennivån sedan snabbt sjunker igen, säger Aurinelson Kirixi, 26. 

Det gäller även för den gulhuvade vändhalssköldpaddan, en typ av flodsköldpadda som fortfarande är ganska vanlig i brasilianska Amazonas och vars kött är viktigt för den lokala ursprungsbefolkningen. 

-Men numera finns det en risk för att den kommer att bli utrotad, vi ser dem allt mer sällan och risken är att våra barn bara kommer att kunna se dem på foton, säger en annan av juridikstudenterna, Dorivan Kirixi, som också är 26 år. 

Den tredje studenten, 27-årige Isaac Waru, säger att flodens vatten dessutom har blivit förorenat på grund av byggandet av kraftverken. 

-Fisken och sköldpaddorna dör eftersom vattnet förorenats av de byggen som genomförs längre upp längs floden, säger han. 

Studenterna kommer alla från olika byar i närheten av floden, men studerar numera i staden Alta Floresta, som ligger i delstaten Mato Grosso. De berättar att lokalbefolkningen inte längre vill dricka av flodvattnet eftersom de på senare tid har drabbats av magsjukdomar, klåda och andra hälsoproblem. 

De tre unga männen har alla kunnat börja studera juridik i Alta Floresta tack vare stipendier som de fått från vattenkraftsbolaget - som en del av den kompensation de betalat ut för de skador som projektet orsakar. Sammanlagt har bolaget delat ut sju stipendier till unga som tillhör ursprungsbefolkningen och som lever i närheten av floden. 

Patxon Metuktire är lokal företrädare för Funai, det statliga organ som arbetar för att stärka ursprungsbefolkningarnas rättigheter. Han menar att den kompensation som utgått från vattenkraftsbolaget är både för liten och för dåligt planerad. 

-Företagen tror att våra problem bara handlar om logistik, att det bara handlar om lastbilar och bränsle. De glömmer att deras projekt skadar det ekosystem som utgör grunden för vår välfärd och vårt sätt att leva, säger Patxon Metuktire till IPS. 

Förra hösten blev floden än mer förorenad av ett oljeläckage, som vattenkraftsbolaget vägrade ta ansvar för. 

En grupp som drabbats direkt av kraftdammarna är de fiskare vars liv är helt beroende av vattenflödet i floden. Efter att dessa dammbyggen inleddes har fångsterna minskat, uppger biologiprofessorn Solange Arrolho, som är verksam vid delstatsuniversitetet i Alta Floresta, och expert på fiskefrågor. 

Hon har sedan 2014 bevakat fiskpopulationerna i området kring vattenkraftverket Colider, som en del av den miljökonsekvensstudie som vattenkraftsbolaget måste genomföra. Kraftverket ska invigas i mitten av nästa år och är det minsta av de fyra som ska finnas längs en 45 mil lång sträcka av floden. 

Solange Arrolho säger att kraftverken och deras dammar påverkar fisken genom att flodbankarna förändras, liksom vattenflödet. Dessutom är floden Teles Pires redan sedan tidigare utsatt för olika föroreningar som hänger samman med den intensiva odlingen av sojabönor i dess närhet, där stora mängder jordbrukskemikalier används. 

Julita Burko Duleba, som företräder en organisation för lokala fiskare, säger att fångsterna i floden har minskat drastiskt på senare tid. I dag jobbar hon själv med administrativa sysslor, efter att ha levt gott på fiske under fler än två årtionden. Många av hennes kollegor har gett upp. 

-Vi är ett utrotningshotat släkte, säger Julita Burko Duleba till IPS.

 Text.Mario Osava*Med bilder