Ny peruansk rörelse mot kvinnovåldet

Demonstration mot våld mot kvinnor i Lima, Peru, 13 Augusti 2016. Foto: Lorena Flores Agüero/Flickr Creative Commons

Nyligen genomfördes stora demonstrationer i flera peruanska städer i protest mot det våld i nära relationer som många kvinnor i landet utsätts för. Demonstranterna menar att straffen för de män som döms för misshandel, mord eller våldtäkt är alldeles för milda.

De stora protesterna anses vara ett stort steg framåt i Peru, ett land där det sexualiserade våldet mot kvinnor anses vara mycket omfattande. Demonstrationerna genomfördes förra lördagen i Lima och närmare ett dussin andra städer i landet och organiserades efter att en domstol nyligen fastställt straffet för en man som dömts för en mycket uppmärksammad misshandel av sin dåvarande flickvän.

Fallet gäller ett grovt våldsbrott som en kvinna, Arlette Contreras, utsattes för i staden Ayacucho förra sommaren och som fångades på film av en hotellkamera. Trots de tydliga bevisen dömdes mannen, som är son till en lokal politiker, enbart till ett ettårigt villkorligt straff för våldtäkt och mordförsök. Detta eftersom domstolen ansåg att det fanns "förmildrande omständigheter" då den dömde mannen var berusad och svartsjuk när han begick brottet. I juli i år fastställdes domen av en högre instans.

- Vi kräver rättvisa, vi vill att våldsverkarna, våldtäktsmännen och mördarna hamnar i fängelse. Och vi vill att staten erbjuder oss offer säkerhet, sade Arlette Contreras till IPS i samband med att hon deltog i demonstrationen i huvudstaden Lima.

"Jag tänker inte vara tyst"

Längst fram i demonstrationståget, som tågade till landets justitiedepartement, gick en grupp våldsoffer tillsammans med sina familjemedlemmar.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är Peru det näst värsta landet i Latinamerika när det gäller antalet så kallade femicide, mord på kvinnor. En annan internationell undersökning har pekat ut landet som det tredje värsta i världen när det gäller antalet fall av sexuella övergrepp som begås i nära relationer.

"Det räcker nu!", "Domarkåren är en skam för nationen", var några av de slagord som ekade i de demonstrationer som enligt organisatörerna samlade närmare 100 000 deltagare.

Protesterna organiserades med hjälp av sociala nätverk och hade inte någon koppling till något politiskt parti. En del av deltagarna var anhöriga till kvinnor som blivit mördade och många av dem bar plakat med bilder och namn på både mordoffer och förövare.

- Min dotter mördades, men hennes mördare satt bara gripen i sex månaders tid, sade Isabel Laines till IPS vid en demonstration.

Hon bar ett foto på sin mördade dotter.

I landets sociala medier har ilskan över våldet mot kvinnor bara ökat i takt med att allt fler kvinnliga brottsoffer berättat om sina erfarenheter under hashtaggar som "jag tänker inte vara tyst" och "inte en till" - med referens till våldets offer.

Dyster statistik

Enligt det peruanska kvinnodepartementet begicks det bara under årets första halvår 54 så kallade femicide och ytterligare 118 mordförsök på kvinnor i landet. Enligt statistiken begås det i genomsnitt minst 16 våldtäkter om dagen i landet.

Mellan 2009 och fram till 2015 mördades 795 kvinnor i landet, varav en majoritet var unga. Peruanska kvinnoorganisationer menar att detta beror på att det finns en tolerans för våld mot kvinnor i samhället.

Enligt en färsk undersökning genomförd av opinionsinstitutet Ipsos uppgav hela 76 procent av de svarande att en man borde förlåtas om han misshandlade en kvinna som varit otrogen, medan 53 procent menade att en kvinna har sig själv att skylla om hon blir trakasserad på grund av att hon bär en kort kjol offentligt.

Perus nytillträdde president Pedro Pablo Kuczynski var en av deltagarna vid demonstrationen i Lima. På senare tid har många av landets politiska ledare deklarerat att mer måste göras för att komma tillrätta med våldet mot kvinnor, bland annat genom en striktare rättsskipning.

Natalia Iguíñiz, som var med och organiserade demonstrationen, menar att den utgör starten på en ny rörelse och att fler protester och andra aktiviteter mot kvinnovåldet kommer att följa.

- Tusentals människor organiserar sig. Det finns mängder av grupper som arbetar i sina hemkvarter, säger Natalia Iguíñiz.

Enligt henne har nyckeln till att få med sig så många varit att deltagarna kommer från en så bred bakgrund. Även på andra platser i Latinamerika har liknande demonstrationer hållits, bland annat i Argentinas huvudstad Buenos Aires förra året.

- Vi samarbetar med personer som är engagerade i andra länder och planerar att skapa en plattform med krav som ska gå ut på regional nivå - i alla länder i Latinamerika, säger Natalia Iguíñiz.

Text: Aramis Castro/IPS
Foto: Lorena Flores Agüero/Flickr Creative Commons