Medborgargarde blir legal försvarskår

I slutet av januari gav den mexikanska regeringen legal status till de medborgarmiliser som bekämpat knarkkartellerna i delstaten Michoacán. Men analytiker varnar för en utveckling där beväpnade medborgargarden får en officiell status i det hårt våldsdrabbade landet.

Medborgarmiliserna i Michoacán har sedan i april förra året bekämpat delstatens starkaste drog¬kartell, kallad Tempelriddarna. De beväpnade grupperna har tagit lagen i egna händer eftersom myndigheterna inte har lyckats upprätthålla säkerheten i delstaten.

Konflikten nådde en höjdpunkt i januari i år innan grupperna slog sig samman med poliser och militärer och den 9 februari lyckades inta Tempelriddarnas viktigaste fäste, staden Apatzingán - utan att ett enda skott avlossades, och utan att någon av knarkkartellens ledare kunde gripas.

I slutet av januari slöts sedan en pakt mellan den mexikanska regeringen och medborgarmilisernas ledare, där man kom överens om att följa president Enrique Peña Nietos beslut om att inlemma de 10 000 illegalt beväpnade civilisterna i Michoacán i en statlig kår.

Enligt överenskommelsen ska grupperna lämna över namnlistor på sina medlemmar och sedan underställas landets armé. Miliserna ska även registrera sina vapen, medan de federala styrkorna ska hjälpa dem med bland annat kommunikationsutrustning och transporter.

I den komplicerade situation som råder i Michoacán verkar dock få lita på denna överenskommelse.

"Bekämpar laglöshet med laglöshet"

Säkerhetsanalytiker varnar dessutom för farorna med att ge legitimitet åt en paramilitär gruppering. Erubiel Tirado, forskare vid Ibero-amerikanska universitetet, säger till tidningen Proceso att regeringen tycks vilja "bekämpa laglöshet med laglöshet".

Samtidigt oroar sig människorättsorganisationer för att en liknande strategi håller på att utvecklas gentemot andra medborgargarden som bildats i olika delar av landet.

- Vi kan inte alla bli poliser på grund av att staten inte kan garantera säkerheten som den borde. Många inom medborgarmiliserna är ovilliga att fortsätta att gå beväpnade, och om staten gör sitt jobb så kan de själva lägga ned sina vapen, säger juristen Karla Michelle Salas vid Nationella förbundet för demokratiska jurister till IPS.

Även ursprungsbefolkningen i staden Cherán, som har 13 000 invånare, är misstänksamma mot uppgörelsen. Orten blev känd i april 2011 när dess invånare barrikaderade sig för att skydda sig mot de kriminella grupperna. De avsatte de styrande och ersatte dem med företrädare för ett eget traditionellt styre. Sedan dess har staden varit omgiven av diken och barrikader bevakade av lokalbefolkningen själva.

Den lokale ledaren Trinidad Ramírez säger till IPS att den nya överenskommelsen knappast kan leda till något gott, eftersom "polisen själva ofta begått brott". Och befolkningen i Cherán har inga planer på att överge sitt eget försvar.

- Vi kommer inte att lägga ned våra vapen. Vi har lärt oss våra läxor och ingen kommer att sätta stopp för brottsligheten i Michoacán. Maffiorna omgrupperar sig bara, säger Trinidad Ramírez.

Han menar att det krävs mer än att maffialedarna grips för att de kriminella organisationerna ska slås ut.

- De har en organisationsstruktur som innebär att om en försvinner så finns det någon annan som är redo att ta dennes plats, säger Trinidad Ramírez.

Ett pr-trick?

Samtidigt finns det kritiker som menar att hela uppgörelsen mellan regeringen och medborgarmiliserna främst är ett pr-trick från president Enrique Peña Nieto.

Ingen tror att det finns någon snabb lösning i kampen mot knarkkartellerna och för vanligt folk i Michoacán tycks hoppet om ett liv i trygghet förbli en dröm. Fredsaktivisten Juan Carlos Trujillo kommer från Pajacuarán i Michoacán, men tvingades fly undan våldet medan fyra av hans syskon fördes bort med våld.

- Jag skulle vilja återvända till min by och skapa en organisation som granskar myndigheterna, säger Juan Carlos Trujillo.

Han menar att medborgarmilisernas medlemmar skulle kunna göra samma sak.

- Men inte som grupper som är integrerade med staten, utan som del av en medborgarbevakning. Det är min åsikt, men för närvarande är inte förutsättningarna de rätta, säger han.

Juan Carlos Trujillo är bara ett av alla offer i det krig mot knarkkartellerna som inleddes av den förre presidenten Felipe Calderón 2006 och som hittills har kostat över 80 000 människor livet.

Text: Daniela Pastrana/IPS