Krav på kvinnors rättigheter i FN-stadgan kom från Latinamerika

FN-stadgan var det första internationella dokument som slog fast att män och kvinnor har samma rättigheter. Få känner till att det var den brasilianska delegaten Bertha Lutz som tillsammans med andra kvinnliga FN-delegater krävde att kvinnors rättigheter skulle bli inskrivet i FN- stadgan.

I motsats till vad många tror var det inte den amerikanska FN-delegaten Elenor Roosevelt som såg till att kvinnors rättigheter inkluderades i FN-stadgan - utan Bertha Lutz från Brasilien, Minerva Bernadino från Dominikanska republiken och Isabel P. de Vidal från Uruguay. Det skedde vid San Francisco-konferensen 1945 då FN- stadgan antogs.

"Manteln faller av anglosaxerna.. och vi [de latinamerikanska kvinnorna] behöver ta nästa steg i kampen för kvinnors rättigheter," skrev Bertha Lutz om konferensen i sina memoarer.

Forskarna Elise Luhr Dietrichson och Fatima Sator vid School of Oriental and African Studies, ett universitet i centrala London, presenterar de nya uppgifterna.

- Det handlar inte bara om att presentera historiska fakta. Det är politiskt. Det handlar om hur historia presenteras. Det finns väldigt lite erkännande av den roll som länder i Syd har i att etablera globala normer, säger Luhr Dietrichson till IPS.

Bertha Lutz genomdrev kravet när endast 30 av 50 länder hade rösträtt för kvinnor. Med stöd från Mexiko, Venezuela och Australien var hon framgångsrik i sina krav om att uttryckligen nämna kvinnor i artikel 8 där det fastlås att män och kvinnor ska delta på lika villkor i FN- systemet. Bertha Lutz möttes av motstånd från brittiska och amerikanska delegater. Virginia Gildersleeve från USA uppges ha sagt att hon hoppades att Bertha Lutz inte skulle begära något som gällde kvinnor och FN-stadgan eftersom det skulle vara "väldigt vulgärt".

Brasiliens ambassadör Antonio Patriota säger att Bertha Lutz och historien kring detta inte är känd - inte ens i Brasilien.

Text: Phoebe Braithwaite/IPS