Kraftigt förorenat vatten omger OS-staden Rio

I sin OS-ansökan lovade Rio de Janeiro att bygga reningsverk och avloppssystem för att rensa den en gång så vackra och natursköna Guanabarabukten och dess laguner. Många anser sig lurade på alla miljösatsningar som politikerna utlovat inför de olympiska spelen som invigs den 5 augusti.

I OS-ansökan var målsättningen att rena 80 procent av det orenade avloppsvattnet som når bukten. Brasiliens sportminister Leonardo Picciani meddelade vid en presskonferens den 7 juli att 55 procent av utsläppen nu renas.

- Jag tror bara på vad jag ser. Av 55 floder i vattenområdet har 49 förblivit livlösa avlopp, säger Mario Moscatelli, en känd biolog och aktivist i Rio de Janeiro som är skeptisk till uppgifterna.

Sanitetsfrågor har länge varit lågt prioriterade av regeringen. Endast halva Brasiliens befolkning har tillgång till kranvatten och endast en liten del av vattnet som transporteras i vattenledningssystemen renas.

- Miljön betalar ingen skatt och röstar inte och uppmärksammas därför inte av våra politiska ledare eller samhället som helhet, säger Mario Moscatelli.


Avloppsvatten renas inte

Den olympiska parken i Rio de Janeiro har uppförts på västra sidan om staden längs Jacarepaguá-lagunens strand, men inte ens här har lagunen rensats upp.

- Smutsigt vatten från floder och vattendrag strömmar in hela tiden, säger Mario Moscatelli till IPS.

OS-deltagare och OS-besökare kommer att landa på Rio de Janeiros internationella flygplats Antonio Carlos Jobim i utkanten av de mest förorenade delarna av Guanabarabukten. Flygplatsen ligger på den västra spetsen av ön Ilha do Governador som har en befolkning på över 212 000 personer enligt folkräkningen 2010. I närheten finns kanaler där obehandlat avloppsvatten blandas med sopor från miljontals människor som lever på fastlandet.

Kanalen Fundão, som man kan skymta från en av motorvägarna mot stadens centrum, är full av orenat avloppsvatten trots den senaste muddringen eftersom den fortfarande är ansluten till Cunha-kanalen som har förorenat vatten.

Fem floder strålar samman i Cunha-kanalen efter att ha passerat tätbefolkade områden, bland annat flera favelor och industriområden.

Norr om den internationella flygplatsen ligger fiskebyn Tubiacanga och där är konsekvenserna av miljökatastrofen i Guanabarabukten tydliga. Avfall, flodsediment och sopdumpning har lett till att djupet minskat i viken.

- I Tubiacanga samlas smutsigt vatten från flera kanaler och floder vid stigande tidvatten. Sediment och sopor tornar upp sig framför vår by, säger den 66-årige fiskaren Sergio Souza dos Santos som bott i Tubiacanga i över 40 år.


Sandstrand har blivit träsk

Den vita sandstranden har förvandlats till ett träsk och en soptipp under de senaste decennierna. Oljeutsläpp i området har förvärrat situationen i Guanabarabukten. Längs lagunens stränder i staden Duque de Caxias i delstaten Rio de Janeiro finns många oljeraffinaderier och petrokemiska anläggningar.

Guanabarabukten mottar dagligen 90 ton sopor främst genom de 55 floder och kanaler som mynnar ut i viken, förklarar Sergio Ricardo de Lima som är ekolog och som har grundat rörelsen Bahia Viva (Levande bukt).

Vid invigningen den 20 juli av en "eko-barriär" i floden Merití, som är ett av de förorenade vattendragen, medgav delstatens miljöminister André Correa att målsättningen att rena 80 procent av det orenade avloppsvattnet som når Guanabarabukten inte var realistisk. En fullständig sanering skulle ta 25 till 30 år och kräva investeringar på motsvarande 6 miljarder dollar, uppgav han.

De flytande barriärerna är en nödåtgärd för att idrottare ska kunna tävla i vissa delar av viken under OS i Rio de Janeiro. Fartyg ska skyffla upp det flytande skräpet som ska skickas till återvinning. Sjutton "eko-barriärer" ska placeras ut, men det kommer vara helt otillräckligt, menar Sergio Ricardo de Lima.

- Dessutom borde de placeras ut där problemen med flytande skräp är som störst, som i Tubiacanga, säger han.

För att finna en verklig lösning på problemet måste man främja sopsortering i hushåll, butiker och industrier och återvinna så mycket avfall som möjligt, påpekar Sergio Ricardo de Lima.

- För närvarande återvinns endast en procent av soporna som produceras i Rio de Janeiros storstadsregion, som har en folkmängd på över 12 miljoner. 

Text: Mario Osava/IPS