Kommersiellt intresse för genetiska resurser skapar oro

Quinoaskörd. Just quinoa är en av de grödor som det genomförts forskningsprojekt om genetiska resurser på. Foto: Bioversity International/Alfredo Camacho

Latinamerika är den region i världen där den biologiska mångfalden är som allra störst. Samtidigt uttrycker kritiker en stigande oro över att företag är intresserade av att exploatera regionens genetiska resurser för kommersiella ändamål.

I juli förra året fick det amerikanska företaget Bion2 Inc ett godkännande av den mexikanska staten om att få använda sig av genetiska resurser som hämtats in från Mexiko. Innan avtalet ingicks hade den organisation eller individ som sitter på rättigheterna gett sitt medgivande. Men eftersom avtalet är konfidentiellt går det inte att se vem det är eller vilket genetiskt material det handlar om.

Händelsen är en av flera som spätt på oron i Latinamerika över hur reglerna i det så kallade Nagoyaprotokollet kommit att tillämpas. Protokollet reglerar tillträdet till genetiska resurser och syftar till att bevaka en rättvis fördelning av de vinster de kan ge upphov till. Det undertecknades i den japanska staden Nagoya 2010 och trädde i kraft 2014. Sveriges regering beslutade i dagarna att man ska ratificera protokollet.

Urfolken i underläge

Nagoyaprotokollet är ett tillägg till Konventionen om biologisk mångfald som trädde i kraft 1993 och har i Latinamerika ratificerats av Kuba, Dominikanska republiken, Guatemala, Guyana, Honduras, Mexiko, Panama, Peru och Uruguay.

Protokollet slår fast att lokalbefolkningar och ursprungsbefolkningar måste konsulteras och ge sitt godkännande innan deras kunskaper om olika genetiska resurser utnyttjas, samt kräver att det genomförs åtgärder för att så sker.

Organisationer och ursprungsbefolkningar är bland annat kritiska till protokollets hänvisning till att "gemensamma överenskommelser" ska styra hur de eventuella vinsterna ska fördelas. Kritikerna menar att detta innebär att urfolken hamnar i ett underläge gentemot resursstarka företag.

I Guatemala har aktivister kämpat mot landets anslutning till Nagoyaprotokollet, vilket undertecknades 2014. Rolando Lemus, ordförande för den guatemalanska paraplyorganisationen Nationella nätverket för försvaret av självförsörjning av livsmedel, säger att beslutet att ansluta landet till protokollet togs utan konsultation av ursprungsbefolkningarna.

Han menar att kunskaperna om hur den biologiska mångfalden kan utnyttjas utgör en del av vardagen för ursprungsbefolkningar.

- Men enligt deras världsbild får man inte profitera på nedärvda kunskaper, säger Rolando Lemus.

Flera komersiella projekt godkänns

Inom protokollet gjordes en regional studie som publicerades 2014 och som granskar de forskningsprojekt som lanserats i Latinamerika under de senaste tio åren. Studien visar att man i Brasilien godkänt minst ett tusen forskningsprojekt utan kommersiella syften sedan år 2003, och ytterligare 90 för kommersiella syften.

Mellan åren 2000 och 2005 godkändes tio forskningsprojekt om genetiska resurser i Bolivia, främst kring quinoa och andra grödor. Två hade kommersiella intressen. Men år 2010 infördes en ny lag i Bolivia som slår fast att ekosystem och de processer som ingår inte ska betraktas som varor och heller inte kan vara privat egendom.

I flera andra latinamerikanska länder har dock kommersiellt inriktade forskningsprojekt godkänts, däribland i Colombia, Peru och Ecuador. I Mexiko har över fyra tusen tillstånd för insamlingar i forskningssyfte utfärdats under de senaste 20 åren, och bara en liten del av ansökningarna har fått avslag.

Text: Emilio Godoy/IPS

Foto: Bioversity International/Alfredo Camacho