Kolgruva på chilensk paradisö möter protester

Sjön Botella på ön Riesco i södra Chile. Foto: José Antonio de Pablo/IPS.

Ön Riesco i södra Chile anses vara ett paradis med den biologiska mångfalden och stora mängden djurarter som finns där. Men här finns även en stor kolgruva - som enligt kritiker håller på att förorena hela ön.

Kritiken mot kolgruvan, den största i landet, kommer från lokalbefolkningen, miljöaktivister, forskare, men också vissa politiker. Många menar att driften är ett bevis på att Chiles miljölagar är alldeles för svaga.

Ön Riesco ligger på Sydamerikas södra spets i Patagonien. Här finns valar, delfiner, sjöelefanter, pingviner och dessutom mängder av landlevande djur och fåglar.

- Jag kommer inte att flytta. Men jag känner av de drastiska förändringarna, säger Gregor Stipicic, som är en av de 150 bofasta som lever på Riesco.

Han lever på att föda upp får, men djuren lever numera farligt på grund av de sprängningar som görs i gruvverksamheten. Större delen av befolkningen på ön lever på samma sätt, som fåruppfödare.

 

Kol för export

En tredjedel av Riescos landområden upptas av en nationalpark som består av ett stort vildmarksområde.

Kolgruvan på ön ägs av ett dotterbolag till de chilenska bolagen Copec och Ultramar, som har investerat flera miljarder kronor i gruvnäringen på ön. Vid sidan av det dagbrott där det nu utvinns kol har bolaget även hittat fyra andra kolfyndigheter på ön, som än så länge inte har exploaterats.

Planen är att kolbrytningen ska pågå i tolv års tid. Kolet säljs sedan vidare till kolkraftverk i andra delar av landet, samt exporteras till bland annat Kina, Indien och Brasilien.

Samtidigt har de sjunkande priserna på kol påverkat verksamheten, som tillfälligt har dragit ner på driften.
 

Gruvan förorenar

Innan brytningen vid dagbrottet inleddes avverkades först 400 hektar skog och en sjö dikades ur. Vid gruvan finns nu tre stora avfallsplatser.

- Allt blir förorenat. Närmare 1 500 hektar marker kommer att drabbas direkt, däribland det 500 meter stora dagbrottet, som redan är 100 meter djupt, säger Ana Stipicic, som är talesperson för den lokala miljögruppen Alerta Isla Riesco.

Enligt henne har flera av öns floder förorenats av gruvdriften, vilket bevisar att reningsprocedurerna vid gruvan inte fungerar. Ana Stipicic säger att gruvan dessutom tvingat bort mängder av vilda djur från deras marker.

Biologen Juan Capella säger att även koltransporterna med båt från ön utgör en fara, eftersom det sund som båtarna färdas genom är så trångt.

- Det finns rapporter om att lastfartyg har kört på valar. Ju större och tyngre lastfartyg som går genom den trånga kanalen, desto mer ökar risken för att valar dödas, säger Juan Capella till IPS.

 

"De lurade befolkningen"

Enligt kritikerna lovade gruvbolaget till en början att inte använda sig av dynamit i verksamheten. Juristen Fernando Dougnac vid miljöorganisationen Fima säger att det oväsen som sprängningar medför kan vara mycket störande för får när de fått killingar.

Matías Asún, ordförande för den chilenska avdelningen av Greenpeace Chile, säger till IPS att gruvbolaget struntade i sina tidigare löften.

- De lurade befolkningen, struntade i reglerna och fick sedan rätten att använda sig av dynamit, säger Matías Asún till IPS.

Han menar att landets miljömyndigheter i första hand agerar för att främja ekonomiska intressen.

- Deras officiella hållning är inte att skydda miljön, utan att skydda investeringar - och miljön, säger Matías Asún.

Text: Orlando Milesi /IPS