Hon bevakar fred i Colombia efter exil i Sverige

Imelda Daza Cotes är en av sex representanter i parlamentet som bevakar implementeringen av fredsavtalet för Farc-gerillans sida. Foto: Ricardo Ocampo Daza
Efter 26 år i Sverige är Imelda Daza Cotes på plats i Colombias parlament för att bevaka fredsprocessen. Trots svåra utmaningar lyser engagemanget i hennes ögon. Nu är hon tillbaka för att ena folket och bygga fred.
 

Äntligen ser jag bilarna genom fönstret och jag springer nedför trappan. Framför grindarna står en stor svart bil med skuggade rutor, bakom den står en liknande bil. En man står och väntar, en annan läser av omgivningen med blicken. Dörren till baksätet är stängd och jag kan ännu inte se henne.

– Är det Imelda, frågar jag.

Mannen nickar och Imelda kliver ur bilen.

Imelda Daza Cotes är en av sex representanter i parlamentet som bevakar implementeringen av fredsavtalet för Farc-gerillans sida. De kallas ”röster för fred” och har yttranderätt men ingen rösträtt i parlamentet. Imelda strålar av entusiasm och engagemang när hon talar om Colombias utveckling.

- Jag vet inget annat än att engagera mig i politiken, och när regeringen började förhandla med Farc såg jag möjligheten att en dag kunna återvända till Colombia.

 

En fördel att ha levt i exil

Fredsavtalet mellan den colombianska regeringen och Farc-gerillan slöts den 24:e november 2016, och nu har processen för att implementera de många ambitiösa överenskommelserna påbörjats. Bland annat ska 24 nya lagar antas. Gerillan ska lämna in sina vapen, integreras i samhället och ombildas till en politisk rörelse. Demokratiska institutioner ska stärkas och rättsprocesser ska genomföras. En sanningskommission ska utreda vad som hänt och vem som är ansvarig för tusentals mord och kidnappningar under konflikten. Detta bara för att nämna något av innehållet i det nästan 300 sidor långa avtalsdokumentet.

För att säkerställa att regeringen gör vad de lovat behöver Farc representanter som kan bevaka vad som händer i parlamentet. Och det är här Imelda kommer in i bilden. Hon och de andra ”fredsrösterna” har två uppgifter: att bevaka att avtalet efterföljs och att informera den Colombianska befolkningen om avtalet, processen och Farcs ombildning till politisk rörelse.

Imelda Daza Cotes representerar en viktig grupp. Hon är kvinna från Atlantkusten, en region som är hårt drabbad av konflikten. Själv är hon en av 500 000 Colombianer som gått i exil till följd av konflikten. Imelda tror att hennes erfarenheter från livet i Sverige är värdefulla, precis som frånvaron under många av inbördeskrigets värsta år.

– Det är en stor fördel att ha levt i exil under alla dessa år då många andra har lidit av kriget. Jag är inte mitt i konflikten utan kan medla mellan parter, säger Imelda Daza Cotes.

 

Viktigt att kunna prata med alla

Jag kommer ihåg när jag lärde känna Imelda för drygt sju år sedan när hon undervisade oss i spanska på folkhögskolan i Nässjö. Hon berättade om en kamp för rättvisa, om politiskt arbete och om många aktivister och politiker som hon hade jobbat med i Colombia. Det jag minns starkast är det brutala slutet på historierna om drivna och engagerade personer – jag tror att alla som hon berättade om hade dödats. Imelda själv hade gått i exil till Sverige.

I Sverige blev Imelda Daza Cotes så småningom kommunpolitiker för vänsterpartiet i Aneby. Hon berättar hur hon i Sverige fick jobba med alla, oavsett partitillhörighet. Hur hon småpratade med kollegan från Sverigedemokraterna. Lika lite som Imelda uppskattar SD, uppskattade SD-politikern att behöva sätta sig bredvid en ”invandrare” i kommunfullmäktige. Men så var det. Det väsentliga menar Imelda, är vad som händer i beslutsprocessen:

– Vi hade olika politiska visioner och det viktigaste var vad det resulterade i för politik. Vi skulle ändå aldrig kunna övertyga varandra.

Att kunna prata med alla parter gäller även i ett politiserat land som Colombia. Som återkommen politisk aktör efter en lång tid utanför landet, vill Imelda Daza Cotes försona och bygga fred:

– Jag försöker att använda en diskurs som tilltalar, det gör jag av ren övertygelse och inte av rädsla. För nu måste det vara slut på konflikten och vi måste försonas.

 

Morden på sociala ledare fortsätter

Vägen till fred är lång och kantas av många stora utmaningar.

– Den största utmaningen vi står inför är det paramilitäriska våldet mot sociala ledare, säger Imelda och fortsätter:

– Mördandet av sociala ledare paralyserar folkrörelserna.

Sedan den 1:a december 2016, då det colombianska parlamentet antog fredsavtalet, har 17 sociala ledare mördats, enligt nyhetstidningen Publimetro. Och det är bara en fortsättning på den blodiga strategi som påbörjades under fredsförhandlingarna med Farc, då ett hundratal ledare och försvarare av mänskliga rättigheter mördades. Straffriheten är fortfarande utbredd. Sociala organisationer på landsbygden oroas av våldet och pekar bland annat på omorganiseringen av paramilitära grupper till följd av att Farc avväpnas och av starka ekonomiska intressen för mark och naturresurser. Imelda Daza Cotes menar att problemet är att regeringen inte tar sitt ansvar för att få stopp på det paramilitära våldet.

Imeldas och de andra ”fredsrösternas” uppgift sträcker sig fram till maj. Då ska Farc-gerillan ha ombildats till ett politiskt parti och ta plats i parlamentet. Vad som blir avgörande för freden på lite längre sikt, säger Imelda Daza Cotes, är vad som händer i valet nästa år.

– Om en kandidat som försvarar de rikas intressen vinner valet, då är det slut på fredsprocessen i Colombia, konstaterar Imelda.

Text: Hanna Helander

Foto: Ricardo Ocampo Daza