Historisk dom ger tillbaka emberafolkets rätt till mark

Familjer fran Eyakera utanför kulturhuset i Unguia, Colombia. Foto: Julia Kvist

Emberafolket i Eyákera, Colombia, har fått upprättelse och tillgång till sin mark genom ett historiskt domslut. Domen innebär även ett stopp för gruvverksamhet i området.

Domen som är en symbolisk seger blev nu i dagarna också översatt till urfolksspråket embera. Även det en väldigt viktig seger då många från urfolken inte talar spanska. Eyákera, som på embera betyder doften av berg, är ett samhälle som ligger i reservatet Dogibi i departementet Chocó, i nordvästra Colombia. Genom ett domslut har folket i reservatet vunnit markrättigheterna i området.

- Vi är de som historiskt har bott på de här markerna. Vi är många som tvingats fly från våra territorier, men idag är vi lyckliga över att vi kommer kunna återvända till våra förfäders jord, säger Carlos Ramirez från urfolksorganisationen AsOrewa.

De som bor här tillhör folkgruppen embera, en av flera urfolksgrupper som finns i Colombia. Idag bor 24 familjer kvar i trakten medan över hundra familjer ännu befinner sig på flykt. De har tvingats att lämna sin mark på grund av strider mellan gerilla, paramilitär och militär i området. Men också till följd av att staten förgiftat jorden genom besprutning med bekämpningsmedlet glyfosat, vilket har varit en vanlig metod för att komma till bukt med kokaodlingar. Medlet leder dock inte bara till att kokaplantan utrotas utan även till att marken och vattnet förgiftas. Flygbesprutningarna har omöjliggjort odling av livsmedel och rätten till rent dricksvatten, vilket i sin tur påverkar människors hälsa men också deras matsuveränitet.
 

Högtidlig ceremoni
Det är trångt i det lokala kulturhuset vid den ceremoniella överlämningen av domslutet till bland andra kommunens borgmästare. Ceremonin inleds med att Delfina Chamarra, ledare i Eyákera, tar till orda och tillsammans med en annan kvinna genomför en ritual för att förfädernas krafter och viljor ska vara med dem i processen som väntar i och med implementeringen av domstolens beslut. Delfina vänder sig till de ditresta tjänstemännen och säger:

- Nu hoppas jag att ni tar ert ansvar, vi vill inte se att processen inte kommer framåt på grund av att ni inte kan samarbeta med varandra. Vi vill att det här ska bli en framgång men då måste ni se till att leva upp till era förpliktelser.

En lång och mödosam kamp
Det har varit en lång kamp för att få igenom beslutet. Folket blev på grund av striderna mellan paramilitären och gerillan tvingade på flykt från sin första by redan 1993. De flyttade till Eyákera och började bygga upp sina liv på nytt. 1994 gjorde folket en första ansökan till det colombianska lantmäteriet (Incoder) för att få markrättigheterna. Två år senare påbörjade Incoder den första undersökningen vilken ligger till grund för beslutet om den så kallade kollektiva titeln av territoriet, alltså rätten till marken. Under 2002 ökade de väpnade grupperna sina odlingar av koka i området, en vanlig strategi för att stärka sin ekonomi. Det orsakade en upptrappning av strider mellan gerilla och paramilitär med mer hot, våld och trakasserier mot civilsamhället som följd. Gerillan tog sig ned i samhället och sökte skydd i husen. Det i sin tur ledde till att folket blev anklagade av både paramilitär och militär för att vara gerillamedlemmar och för att beskydda dem. Det allt mer intensiva striderna mellan gerilla, paramilitär och militär drev många människor från området och på flykt igen.

2010 vann folket markrättigheter men endast över ett mindre område, befolkningen krävde att det skulle ske en ny landmätning, på hela det område de ansökt om. Ett år senare tog domstolen ett beslut till folkets fördel och 2012 gjordes den nya mätningen. Det är dessa markrättigheter som nu fastslagits. Utöver slarvet med de första mätningarna gav staten ett gruvföretag rätten att göra prospektering för utvinning guld och silver i området. Detta trots att folket aldrig konsulterades innan beslutet togs, vilket staten enligt colombiansk lag måste göra när det gäller etniska minoriteter.

Historisk dag
Men nu är det 2016 och markdomen som utfärdades den 5 april är den andra som fallit till fördel för urfolken i Chocó. Den första utfärdades 2014 till gagn för folket i Alto Andágueda i ett annat reservat. Nu har myndigheterna fått i uppdrag att säkerställa att domen efterlevs. En av de enheter som måste vidta åtgärder är gruvministeriet, som har ålagts att stoppa alla behandlingar av ansökningar om utvinning i området samt att stoppa ansökningar som godkänts trots att folket inte tillfrågats. Andra institutioner skall garantera säkerheten i området, se till att miljölagarna följs, att barnperspektivet tas till vara samt att det skapas ett historiskt dokument om Eyákera. Nu hoppas folket att alla famljer ska kunna återvända och återigen få känna bergets doft på sina förfäders mark.

Text och bild: Julia Qwist, Fredsobervatör för Kristna Fredsrörelsen i Chocó, Colombia.

Fotnot: Läs mer om detta fall (på spanska) här.