Hårdare straff mot unga brottslingar

Femton års fängelse kan straffet bli för ungdomar som begår allvarliga brott i El Salvador. Enligt kritikerna är åtgärden verklös för att förebygga brott, men politikerna vill visa krafttag i kampen mot brottsligheten i ett av världens våldsammaste länder.

El Salvadors parlament har röstat igenom en lagreform som bland annat höjer maxstraffet från sju till femton år för ungdomar mellan 16 och 18 år som gör sig skyldiga till allvarliga brott som mord och utpressning. Samtidigt skapas fängelsestraff för vuxna som rekryterar minderåriga till brottslig verksamhet. President Mauricio Funes lade in sitt veto mot lagändringens ursprungliga formulering med motiveringen att den stred mot grundlagen och landets internationella åtaganden. Efter vissa modifieringar gav han den dock sitt stöd och ändringen röstades igenom med stor majoritet den 24:e mars.  

Aída Santos de Escobar, chef för Nationella rådet för allmän säkerhet, den myndighet som ansvarar för förebyggande av våld och brottslighet, har kallat reformen för ”värdelös”. Hon efterlyser en mer komplett analys kring ungdomar och brottslighet istället för ”mediala åtgärder” som denna. Enligt människorättsorganisationen FESPAD är den här typen om åtgärder ett försök att bidra till uppfattningen att man tar krafttag i problematiken med de våldsamma ungdomsgängen –maras- vilka ofta utpekas som den främsta orsaken till våldet och brottsligheten. Enligt FESPAD är det verkliga problemet dock bredare än så och handlar snarare om organiserad brottslighet och brist på politisk vilja att bekämpa denna.

Problematiken med maras har lett till att ungdomar i El Salvador ofta stigmatiseras och pekas ut som våldsverkare. Dock är det en liten del av brotten som begås av ungdomar. Snarare utgör de dess främsta offer: Enligt statistik från Hälsoministeriet är cirka 60 procent av de patienter som behandlas i den allmänna sjukvården efter att ha utsatts för våld under 29 år. Tidigare regeringars hårdföra åtgärder för att få bukt med brottsligheten och gängen, den så kallade. ”hårda handens politik” (mano dura) hade ingen framgång. Tvärtom vittnar statistiken om en förvärrad situation. Trots att Mauricio Funes regering sedan tillträddet i juni 2009 har lagt mer vikt vid förebyggande åtgärder är det de repressiva initiativen som får mest respons i den allmänna debatten. Förutom de höjda straffen för ungdomar har militären skickats ut på gatorna för att hjälpa polisen i kampen mot brottsligheten.

Text och foto: Cristine Lejonclou