”Håller du tyst dödar de dig i vilket fall”

Bild från Limón, Honduras. Fristadsförfattaren Julia från Honduras skriver poesi om konflikterna i hemlandet. Foto: Hjvannes/Wikimedia Commons

Honduras är idag ett av världens farligaste länder. Poeten Julia har fått en fristad i Sverige varifrån hon riktar kritik mot en våldsam och korrupt regim stöttad av starka ekonomiska intressen.  

Julia pratar engagerat, upprört och stundom uppgivet om sitt hemland, Honduras. Hon har vilda mörka lockar på huvudet och en färgglad mönstrad klänning över kroppen. Sedan ett år tillbaka lever Julia under skyddad identitet i Sverige, hitbjuden som fristadsförfattare. Hon skriver dikter och böcker och var en del av den konstnärliga oppositionen i Honduras.

– Jag skulle helst sluppit vara i den här situationen där jag tvingas kritisera de här farliga människorna. Men när du bor där, vad har du då för alternativ? Håller du tyst dödar de dig i vilket fall. Man måste åtminstone säga något, eller hur? I vart fall försöka.

Statskupp

Den 28:e juni 2009 avsattes Honduras dåvarande folkvalde president Manuel Zelaya i en statskupp. Bakomliggande orsaker till kuppen var presidentens alltmer vänsterinriktade politik. Under hans tid vid makten inledde Honduras oljeavtal med Venezuela, landet blev en del av handelsunionen Alba (Alianza Bolivariana para los Pueblos de Nuestra América) och en jordreform påbörjades.

Efter kuppen sammankallade den alternativa pressen författare, konstnärer, sociologer och historiker för att diskutera situationen. Frågan var huruvida de skulle ta upp vapen och skapa en motståndsrörelse.

– Den dagen bestämde vi oss för att vi inte skulle spela deras spel. Vi har genomlevt inbördeskrig tidigare och vi vet hur förrådande de är. De använder bara oss för att sälja vapen i andra hand. Samma företag som säljer till oppositionen säljer till regeringen. Vi har tröttnat på det spelet, säger Julia.

Världens farligaste land

Trots att det aldrig blev något inbördeskrig är Honduras nu ett av världens farligaste länder. Varje dag mister 15 till 20 personer livet till följd av våld.  År 2013 mördades 79 personer per 100 000 invånare. I Sverige samma år var motsvarande siffra ett.

Bakom våldet står främst landets militär, privata säkerhetsföretag, personer med anknytning till den illegala droghandeln och ”las maras” – maffialiknande gäng. De utsatta är de som uttrycker motstånd mot någon av dessa grupper. Däribland finns människorättsaktivister, jurister och journalister, men även kvinnor och barn. I 97 procent av våldsbrotten mot jurister och journalister går gärningsmännen fria.

– Det här är vår sorgliga historia och vi vet inte längre vad vi ska göra. Det är så många lager av förtryck, säger Julia med trötthet i rösten.

Storföretagens inblandning

Ytterligare ett konfliktområde är mellan bönder, regering och storföretag. Efter statskuppen avbröts den jordreform som den tidigare presidenten Manuel Zelaya påbörjat. Zelayas idé var att jordlösa bönder skulle få tillbaka mark som under 90-talet överlåtits till privata företag för odling av Afrikansk palm. Som svar på den avbrutna jordreformen valde bonderörelsen att ockupera mark tillhörande landets ekonomiska elit. Markägarna har sedan våldsamt avhyst bönderna med hjälp av statlig militär och polis. De senaste åren har ett flertal bondeledare har mördats eller spårlöst försvunnit. Enligt Julia sker många av morden i skuggan av multinationella företag.

– I deras kontrakt står det att det är den honduranska regeringens ansvar att ta bort alla hinder för att möjliggöra en marköverlåtelse. I det här fallet är hindret synonymt med Honduras befolkning.

"Vi valde att rädda deras liv"

Efter statskuppen i juni 2009 erbjöd sig andra vänsterinriktade latinamerikanska stater att komma till Honduras undsättning. Ett sådant ingrepp hade enligt Julia kunnat få ödesdigra konsekvenser för hela Latinamerika. Med det stora antal amerikanska militärbaser som finns i regionen hade oppositionen inte haft en chans, menar hon.

– Den dagen valde vi att betala priset för att rädda deras liv.  De vet att vi sitter i den här situationen idag för deras skull. Vi blev ensamma kvar, men de skulle i vart fall inte få ha ihjäl hela Latinamerika, säger Julia med tårar i ögonen.

Hon ser mörkt på framtiden. Enligt henne kommer inte någon förändring att ske så länge internationella banker och storföretag fortsätter att stödja regimen.

– Enda möjligheten skulle vara om människor utifrån började kritisera bankerna och deras investeringar, ifrågasätta hur de kan stödja de här mördarna. Det är den enda vägen vi ser. Men tiden går och för var dag blir vi färre och färre. 

Text: Sigrid Petersson, Latinamerikagrupperna
Foto: Hjvannes/Wikimedia Commons

Fakta

Två tredjedelar av befolkningen i Honduras lever i fattigdom medan 10 % av de med högst inkomst lever på 42 % av landets intäkter. Över 3000 honduraner emigrerar varje månad till USA, varav ett stort antal är minderåriga.

I december 2014 beviljades Honduras ett lån på 189 miljoner dollar av IMF. Enligt Reuters ska landets nuvarande president Juan Orlando Hernández uttryckt att ”Det här beslutet är ett budskap till investerare att det är säkert att investera i Honduras och att Honduras sköter saker bra”.

I januari 2015 trädde en lag (Ley de Secretos Oficiales y Clasificación de la Información) i kraft som begränsar allmänhetens tillgång till offentlig information.

Källa: Världsbanken, IMF, Observatorio de la Violencia de la Universidad Nacional Autónoma de Honduras, El País, Reuters, El Universal.