Guatemala föreslår ändringar i ILO 169

Regeringen i Guatemala tänker efter påtryckningar från nationella och transnationella företag ändra regelverket i den internationella konventionen ILO 169. Detta innebär i praktiken att landet gör sin egen tolkning av konventionen. En farlig politisk utveckling varnar flera stora organsationer inom ursprungsfolksrörelsen.

Statliga eller kommunala myndigheter är skyldiga att föra en dialog med de berörda ursprungsfolken i landet redan i planeringsfasen av stora damm - eller gruvprojekt. Detta är en del av regleverket i ILO 169 som är en internationell konvention som Guatemala undertecknade 1996. Nu har emellertid den guatemalanska staten bestämt sig för att ändra regelverket i ILO. I praktiken innebär detta att regeringen gör en egen tolkning av den internationella lagstiftingen, menar ursprungsfolksrörelsen.

Ursprungsfolksrörelsen kritiska till förslaget

Magdalena Sarat, kommunikatör i Mayanätverket Waqib' Kej, konstaterar att förslaget kränker och kör över ursprungsfolkens rättigheter eftersom det inte erkänner deras rättighet att bestämma över sin livsstil, miljö eller ekonomiska och sociala situation.
Det stora ursprungsfolksnätverket Waqib' Kej kräver att presidenten avstår från att göra ändringar i konventionens regelverk. "Det går emot grundlagen" skriver nätverket i en pressmeddelande som också hävdar att det är företagens intressen som ligger bakom det politiska utspelet. Kritiken av förslaget är mångsidig anser Waqib' Kej. Det stora nätverket betonar att ursprungsfolkens organisationer inte deltagit när förslaget planerades och att tiden de fått att svara på förslaget har varit alldeles för kort. Den information som kommit ut har heller inte varit tillgänglig för alla ursprungsfolk som inte har spanska som modersmål. En allmänt förekommande åsikt är att om förslaget genomförs så kommer urprungsfolken att förlora det juridiska skydd som idag gör att företagen måste föra en dialog med ursprungsfolken och ta mer hänsyn till deras krav och rättigheter. Francisco Mateo Morales tillhör ursprungsfolksrörelsen och organisationen "Försvar av Huehuetenangos Naturresurser". I en intervju för tidningen Prensa Libre uttrycker han en stark oro över regeringens förslag.

- Dialogsprocessen är inget man förhandlar om eftersom den föds ur folket och är en sann demokratisk process som lyfter fram ursprungsfolkens åsikter i viktiga frågor som rör exploatering av mineraler och byggande av vattenkraftverk och andra megaprojekt, säger han.

Regeringens position

Hittills har de starka anklagelserna mot regeringen om att man vikit ner sig mot mäktiga företagsintressen kommenterats väldigt sparsamt av regeringen. Enligt den guatemalanska nyhetssajten La Hora så kommenterade Guatemalas presidentent Alvaro Colom förslaget vid en presskonferens i slutet av feburari månad i samband med att förslaget presenterades. Han gav uttryck för att de nya ändringarna av ILO 169 kommer att innebära att dialogen med ursprungsfolken blir mer strukturerad, och samtidigt får en mer ansvarsfull och respektfull karaktär. Presidenten var också noga med att påpeka att förslaget är en komplicerad fråga, vilket folkliga protester utan förståelse för innehållet i förslaget bekräftar.

Av: Andreas Lång och Katyan Barraza Merino, Latinamerikagrupperna

Fakta

Ursprungsfolk i Guatemala, och i andra länder i Latinamerika, har historiskt fråntagits sin rätt till traditionell mark, naturresurser, och självbestämmande. I landet fortgår en rad konflikter mellan transnationella/nationella bolag och ursprungsfolk. Det handlar ofta om vatten-, olje- eller gruvprojekt som på olika sätt hotar att påverka marken, miljön och människors hälsa. I konvention 169 som tagits fram av ILO- (Internationella arbetsorganisationen) står det uttryckligen att regeringen (statliga eller kommunal myndigheter) har skyldigheten att informera redan i planeringsfasen av ett projekt eller beslut genom en dialogsprocess med den institution eller organisation som ursprungsfolken själva valt som sin representant. Varje projekt eller beslut måste dessutom genomgå en nogrann miljöriskbedömning, så att alla risker för ursprungsfolkens hälsa, mark och miljö tas i beaktande.