Gruvmotståndaren Máxima Acuña utsatt för ny attack

Arkivbild: Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

I 20 år har Máxima Acuña, en 45-årig urfolkskvinna från Cajamarca-regionen i Peru, kämpat mot gruvbolaget Yanacocha som gör allt för att få bort henne från hennes ägor. I helgen utsattes hon återigen för ett övergrepp till följd av sitt motstånd.

Enligt rapporter från bland andra TeleSur ska beväpnade män, på uppdrag av gruvbolaget Yanacocha, ha trängt sig in på familjens egendom och skadat så väl odlingar som byggnader. När Máxima och hennes make försökte stoppa männen ska de ha misshandlats med slag och sparkar. När polisen kom till platsen några timmar senare uppges de endast ha gjort en rutinkontroll, för att sedan lämna paret – trots att de båda var i stort behov av sjukvård.

Svenska AP-fonderna har 401 miljoner kronor investerade i Newmont Mining, majoritetsägare i gruvföretaget Yanacocha. 

En av flera konflikter

Konflikten i Cajamarca är densamma som på så många andra håll i Peru, Latinamerika och världen. Gruvföretag vill åt jordens ådror av glimmande guld – lokalbefolkningen föredrar att ha ren jord och vattentillgångarna kvar. Och under familjen Acuñas ägor, och under marken runt omkring dem, finns det mycket guld. Uppemot 6 miljoner uns, enligt uppskattningar av Newmont Mining. 

Redan nu drivs flera stora gruvprojekt i den här delen av Peru och flera av dem har medfört konflikter mellan gruvbolagen och invånarna. 2012 sköts fem personer till döds av peruansk polis under en demonstration mot Congagruvan i Cajamarca. Efter denna händelse pausades gruvprojektet. Om det startar igen sägs det bli den största gruvan i hela Latinamerika. Ett projekt som enligt miljöaktivister och forskare skulle få enorma konsekvenser på närmiljön och invånarna. Främst vad gäller tillgången på vatten.

Flera provinser i Peru har i dagsläget stora vattenförsörjningsproblem och mycket av det vatten som finns är förorenat med tungmetaller som följd av gruvnäringen. Situationen har lett till att invånarna organiserat sig mot gruvprojekten. I Cajamarca har människor dag som natt turats om att vakta de gruvhotade lagunerna som försörjer området med vatten. Trots att både polis och gruvbolagens vaktstyrkor angripit dem har de inte backat. Det är intill en av dessa laguner som Máxima Acuñas familjs mark ligger.

"Jag har inte sålt marken"

Máxima Acuña och hennes man Jaime Chaupe är bestämda i sitt beslut att stanna kvar på ägorna - trots att påtryckningarna från Yanacocha för att få bort familjen är enorma. Poliser och företagets anställda har vid flera tillfällen gjort intrång på Màxima Acuñas mark, förstört det enkla huset och tvingat bort familjen med våld. Gruvbolaget har till och med kommit med en grävmaskin för att jämna huset med marken. Vid det tillfället, 2011, blev tonårsdottern Gilda Chaupe desperat och ställde sig framför maskinen varpå hon mejades ner och svimmade. Inför åsynen av denna scen sprang Màxima Acuña mot poliserna och blev även hon nerslagen.

Efter denna incident anmäldes och fälldes Máxima Acuña för våld mot tjänsteman. Först tre år senare, i december 2014, friades hon från anklagelserna. En stor seger i kampen för de mänskliga rättigheterna. Men även om friandet väcker hopp om rättvisa är slaget långt ifrån vunnet. Hoten och intrången på familjens egendom har heller inte slutat – trots domslutet. Och företaget fortsätter att hävda att Acuñas mark är deras. Att hon sålt den. Något hon själv, om och om igen, nekar till i media:

- Jag har inte sålt min mark och företaget har heller aldrig kunnat visa upp några papper på något köp, säger Máxima Acuña, som tidigare i år tilldeadesdet gröna nobelpriset, Goldman Environmental Prize, för sin kamp mot gruvbolaget. 

Acuñas kamp har medfört ett ökat fokus på just kvinnors kamp i miljökonflikter i Peru. Den har inspirerat flera feministiska rörelser att ta ställning, såväl som den har inspirerat kvinnor att engagera sig. Med det sagt bör tilläggas att Máxima Acuña långt ifrån är ensam om sitt öde. Hon delar det med tusentals andra – både kvinnor, män och barn.

Text: Lisa Karlsson, Latinamerikagrupperna
Foto: Jorge Chavez Ortiz