Försvårad situation för migranter i Mexiko

72 träkors pryder väggarna i migranthemmets kapell, till minne av 72 migranter som mördades i en massaker i Tamaulipas, Mexiko 2010. Foto: Miriam Steinbach

Ett år efter implementeringen av säkerhetsprogrammet Programa Frontera Sur har situationen för migranter i Mexiko förvärrats, rapporterar flera människorättsorganisationer. Latinamerika.nu har besökt migranthem i Tenosique och Palenque där effekten av militariseringen upplevs på nära håll.

Någon har målat en karta över Mexikos järnväg och de härbärgen för migranter som finns längs med den på väggen i migranthemmet La 72 i Tenosique, en stad nära gränsen till Guatemala.

Migranthemmen fungerar som livbojar för migranter på resande fot, då de inte bara ger en sovplats för natten utan ofta också hjälper till med visum och brottsanmälningar.

Runt ett bord utanför La 72 kök pågår en informationsträff för migranter som Läkare utan gränser håller i. Vissa av deltagarna har redan åkt på tågens tak ett flertal gånger och delar med sig av tips till nybörjarna. ”Hoppa på tåget när det åker långsamt”, ”Se till att inte ha flottiga händer, då kan man halka av”.

Riskerna det innebär att resa illegalt genom Mexiko via godståg tycks inte avskräcka migranterna. Inte heller den allt hårdare bevakningen av landets södra gräns som det statliga programmet Frontera Sur har inneburit.

- Migranters utsatthet har ökat ytterligare det senaste året, säger Ramón Márquez, verksamhetsledare på La 72.

Obefintlig rättvisa

Programa Frontera Sur lanserades i juli förra året av president Enrique Peña Nieto för att göra gränsområdet säkrare och mer ekonomiskt konkurrenskraftigt. Det talades särskilt om att skydda migranter och värna deras rättigheter. Migranter är mycket drabbade av människohandel, kidnappning och utpressning och tillgången till rättvisa är obefintlig.

Men många menar att programmet istället har resulterat i en jakt på migranter och att de idag är än mer utsatta. Deportationerna från Mexiko har ökat med omkring 80 procent de första fyra månaderna i år, jämfört med samma period förra året.

På La 72 menar man att idén med en militarisering av den södra gränsen kommer från amerikanskt håll.

– Genom Frontera Sur ska man kunna stoppa migranter redan här. USA bollar på så sätt över problemet på Mexiko. Men i slutändan är det migranternas säkerhet som påverkas, säger Ramón Márquez.

– Sätter man upp en vägbom tar desperata människor bara en annan väg runt, en väg som kan vara långt farligare.

Ramón Marquéz, verksamhetsledare på migranthemmet 72. Bakom honom en karta över migranthemmen i Mexiko. Foto: Miriam Steinbach

Människosmugglarnas marknad

Ett par timmars resväg från Tenosique ligger nästa anhalt för migranter, Palenque i delstaten Chiapas. För många känt som ett populärt turistmål med sina uråldriga mayaruiner, men här finns också en annan verklighet. I Palenque möts två tågrälsar som börjar vid den guatemalanska gränsen. Säkerhetsläget i samhället är mycket allvarligt. Kriminella gäng och människosmugglare dras till platser där det finns många migranter.

Hermana Nelly, nunna och administratör på migranthemmet Casa del Caminante i Palenque är även hon kritisk till Frontera Sur-programmet.

– Frontera Sur innebär död för migranter och det gynnar människosmugglare. Behovet av att ha en smugglare som visar vägen genom Mexiko blir större när riskerna för migranterna ökar, säger hon.

Smugglarna kan också ta ut högre avgifter, så mycket som 9000 amerikanska dollar kan det kosta att ta sig till USA. De är välorganiserade och numera sträcker sig smuggelrutterna ofta ända in i Honduras. Inte sällan utpressar människosmugglarna migranterna eller lämnar dem innan de tagit sig hela vägen.

”Akut läge för migranterna”

Sedan Frontera Sur implementerades har godstågen ökat sin hastighet och de varken stannar eller tutar som tidigare, berättar Ramón Marquéz. Färre personer hinner hoppa på. Att vara migrant i Mexiko eller att arbeta nära migranter är förenat med stora risker. Det är inte bara kriminella grupper som drar fördel av migranters utsatthet.

- Många börjar gå längs med tågrälsen när de inte hinner med tåget. Då blir de lätt byte för gäng som överfaller dem, utpressar och rånar dem. Migranterna är enkla byten av flera anledningar; de kommer inte anmäla, om de ändå anmäler lyssnar myndigheterna inte på dem och dessutom är statliga aktörer ofta inblandade i brotten, berättar Ramón.

Hermana Nelly Rios Ruíz driver migranthemmet i Palenque. Hon är starkt kritisk till Frontera Sur. Foto: Miriam Steinbach- Läget för migranter är akut. Frontera Sur har inneburit en mycket, mycket svår situation för dem. De förföljs och skadas. Mexiko har en massa bra lagar för migranter, men tyvärr följs de sällan, säger Nelly.

Längre norrut, nära den amerikanska gränsen ligger migranthemmet Casa del Migrante Saltillo i delstaten Coahuila. Där märks effekten av Frontera Sur också av. Det senaste året har antalet migranter som övernattar på härbärget minskat drastiskt. José Luis Manzo som arbetar på hemmet säger att de under det senaste året har upplevt en tydlig ökning av polisiära och militära insatser mot migranter där våld brukas.

- Minskningen av antal migranter på hemmet beror på insatserna som genomförs längre söderut. De gör att människor väljer att gå under jorden och slutar använda tåget som transportmedel. Vilket i och för sig inte heller är att rekommendera, det är inte gjort för människor utan för att transportera gods, säger José Luis.

Fler familjer flyr Centralamerika

Att Frontera Sur skulle bidra till att färre migranter kommer till Mexiko tror varken Nelly eller Ramón som befinner sig nära den södra gränsen mot Centralamerika. Istället upprättas och används nya vägar.

- Många människor i Honduras har inget annat val än att fly. Det är för farligt att stanna i hemlandet, och att färdas den farliga vägen mot Mexiko är ändå ett bättre alternativ, menar Ramón.

På samtliga migranthem har man sett en ökning av antalet som söker asyl. Det kommer fler och fler hela familjer som flyr för sina liv.

- Hemmen liknar mer och mer flyktingläger, menar Ramón Marquéz.

Text och foto: Miriam Steinbach, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko