Folkrörelser står upp för demokratin i Brasilien

Folkrörelser står upp för demokratin i Brasilien / Foto: MPA Brasil

Den 12 maj röstade Brasiliens senat för att presidenten Dilma Rousseff ska ställas inför riksrätt. Under de sex månaderna som senatens utredning pågår ersätts hon av vicepresidenten Michel Temer, som numera lierat sig med högeroppositionen. Folkrörelser i landet varnar för att riksrätten försvagar demokratin och hotar de sociala reformerna som hitintills inletts under Rousseffs presidentperiod.   

Den utlösande faktorn till krisen i regeringen är att Rousseff anklagas för att ha täckt ett budgetunderskott med pengar från statliga banker. Rousseff menar dock att oppositionen saboterat hennes försök att få igång tillväxten för att på så sätt öka missnöjet mot regeringen och bana väg för en parlamentarisk statskupp.

Samtidigt har en korruptionsskandal kring det statliga oljebolaget Petrobras avslöjas, med misstankar mot flera politiker och högt uppsatta tjänstepersoner. 

Demokratin i fara

Det råder nu stor oro över den politiska situationen och flera folkrörelseorganisationer menar att demokratin är i fara.

- Folk på gator och torg har en klar känsla av att riksrätten är en parlamentarisk statskupp i samma linje som de mot José Manuel Zelaya i Honduras 2009 och Fernando Lugo i Paraguay 2012. Syftet är att stärka en nyliberal ekonomisk modell som missgynnar folket, menar João Pedro Stédile, styrelsemed­lem i de jordlösas rörelse (MST).   

Temer har redan ombildat regeringen, där varken någon kvinna eller någon afrobrasilianare har fått ministerposter. Flera ministrar anklagas dessutom för korruption. Tre av dem har redan lämnat sina poster i samband med Petrobras-skandalen.

Öppnar för storskaligt GMO-jordbruk

Temers regering har redan lagt om politiken i nyliberal riktning genom att driva igenom impopulära nedskärningar i välfärden. Jordbrukssektorn står inför omfattande reformer i utländska handelsmönster.  

Den nye jordbruksministern och stora sojaproducenten Blairo Maggi har bland annat öppnat upp för ändringar i reglerna kring markmätningar för att genmodifierade odlingar (GMO) ska få breda ut sig i skyddade områden. Dessa begränsningar infördes inför hotet att utländska intressen skulle kontrollera stora delar av Brasiliens jordbruksmark.

- Vi vill inte att våra familjer mördas. Vårt blod får inte spillas i soja- och sockerrörsodlingar. Vi kommer inte att ge upp våra territorier, sade Eliseu Lopes, ledare för Kaiowá Guaranifolket, nyligen i samband med ett FN-möte.

GMO-grödornas utbredning går ofta hand i hand med en storskalig jordbruksmodell som orsakar ökade konflikter kring odlingsbar mark. Konflikter som ibland leder till förföljelse och mord på småbrukare och urfolk. Enligt människorättsorganisationen Comissão Pastoral da Terra dödades 50 människor i Brasilien under år 2015, som en följd av markkonflikter.

 

Text: Oscar Barajas, Latinamerikagrupperna

Foto: MPA Brasil

Fakta

Brasilien är idag Sveriges största handelspartner i Latinamerika. Den svenska exporten uppgår till runt 10 miljarder kronor. Sverige har dessutom investeringar i företag verksamma inom Brasiliens sojaindustri. Genom AP-fonderna äger den svenska staten aktier till ett värde av 354 miljoner kronor i det morddömda GMO-företaget Syngenta.