FN granskar mexikanska försvinnanden

En FN-kommitté kommer inom kort att granska de mexikanska myndigheternas agerande i samband med att så många människor försvunnit spårlöst i landet. Minst 23 000 människor är registrerade som försvunna i Mexiko.

Det är oklart hur många av de 23 000 människor som är officiellt registrerade som försvunna som har utsatts för så kallade tvångsförsvinnanden. Något som däremot står klart är att det stora antalet människor som försvinner spårlöst är ett av de allvarligaste människorättsbrott som begås i landet. Frågan blev internationellt uppmärksammad efter att 43 lärarstudenter i höstas försvann och sedan hittades mördade i Iguala. Ett fall där omständigheterna fortfarande inte är helt klarlagda.

FN:s expertkommitté om tvångsförsvinnanden består av tio oberoende experter och har som uppgift att granska hur världens länder följer gällande konventioner. Kommittén kommer i början av februari att inleda en två veckor lång session i Genève. Efter att 26 människorättsorganisationer skickat in ett stort antal anmälningar mot Mexiko kommer situationen i landet att bli en av de frågor som kommer att diskuteras.

Humanitär kris

Enligt flera av organisationerna har problemet med att människor försvinner spårlöst nått sådana nivåer att det handlar om en humanitär kris. Problemen började förvärras i december 2006, då den dåvarande presidenten Felipe Calderón deklarerade "krig mot narkotikan", en linje som fortsatt även under den nuvarande presidenten Enrique Peña Nietos ledning.

Organisationerna menar att tvångsförsvinnanden inte är tillräckligt tydligt beskrivna som ett brott i den mexikanska lagstiftningen. De menar också att det saknas tillräckliga rutiner för att leta efter personer som försvunnit, samt att de brott som begås omgärdas av en straffrihet.

- Mexiko kommer att utsättas för en mycket kritisk granskning av FN:s expertkommitté, eftersom man inte följt flera tidigare rekommendationer, säger Jacqueline Sáenz, vid organisationen Fundars center för forskning och analys, en av de grupper som står bakom anmälan mot landet.

Enligt Jacqueline Sáenz har de mexikanska myndigheterna gjort alldeles för lite för att hantera situationen.

- Responsen har varit minimal, och snarare avvaktande istället för förebyggande, säger Jacqueline Sáenz.

Juan Gutiérrez, ordförande för den mexikanska organisationen Strategiska människorättsprocesser, menar att det är viktigt att FN:s expertkommitté uppmanar den mexikanska staten att redovisa hur många människor som utsatts för tvångsförsvinnanden i landet. Han påpekar att 9 000 människor registrerats som försvunna sedan p resident Enrique Peña Nieto kom till makten 2013.

- Detta gör att man kan ifrågasätta hur effektiva åtgärderna är för att säkerställa att personer inte försvinner spårlöst, säger Juan Gutiérrez till IPS.

I en skrivelse till FN:s expertkommitté påpekar Amnesty International att de mexikanska myndigheterna vid flera tillfällen har misslyckats med att rapportera hur många av dem som är anmälda som försvunna som kan ha fallit offer för tvångsförsvinnanden, med tillägget att "straffriheten har förblivit utbredd i dessa fall". Organisationen konstaterar vidare att på federal nivå har endast sex fällande domar avkunnats kring dessa fall, alla mellan 2005 och 2009, för brott begångna innan 2005.

Myndigheter inblandade i brotten

I samband med att de 43 lärarstudenterna från Iguala försvann greps över 40 poliser, misstänkta narkotikabrottslingar samt stadens tidigare borgmästare, alla anklagade för delaktighet i brotten. Enligt åklagaren grep den lokala polisen de 43 studenterna och lämnade över dem till en lokal knarkmaffia. Utredningen visade även att liken efter 43 unga människor hade bränts på en soptipp, varpå kvarlevorna kastades i en flod i närheten av staden Cholula.

I december meddelade åklagaren att rättsmedicinska experter vid universitetet i Innsbruck i Österrike hade identifierat ett av offren som en av de försvunna studenterna. Nyligen meddelade dock universitet att man inte lyckats fastställa identiteten på någon ytterligare person, eftersom kropparna var alltför svårt brända.

Nio människorättsorganisationer menar att fallet i Iguala är ett exempel på hur oförmögen den mexikanska staten är att spåra upp och utreda fall där människor försvinner spårlöst. I en skrivelse till FN:s expertkommitté påpekar flera av organisationerna att myndigheterna "inte lyckats presentera ett åtal och inleda en rättegång i fallet med de försvunna studenterna", vilket enligt grupperna är ett bevis för att myndigheterna "helt ignorerar" sina förpliktelser.

Företrädare för den mexikanska staten har ännu inte besvarat de frågor som FN:s expertkommitté skickade till landet i september förra året, inför det möte som nu ska hållas i februari.

Text: Emilio Godoy/IPS