Ecuadors urfolk emot exploateringen av Yasuní

Urfolksledaren Katy Betancourt är kritisk till oljeexploateringen. Foto: Lari Honkanen
Urfolksledaren Katy Betancourt pekar på hållbarhet framför oljeindustrins kortsiktiga vinster. Foto: Lari Honkanen

Det statliga oljebolag Petroamazonas har påbörjat oljeborrning i Yasuní, Amazonas regnskog. Inte bara är Yasuní en nationalpark av extraordinär biologisk mångfald, det är också hemvist för urfolk som inte har kontakt med omvärlden.

2007 bad Ecuador världssamfundet om pengar som kompensation för att inte röra oljan i Yasunís nationalpark. Enligt initiativet som gick under namnet Yasuní-IT, så skulle världens utvecklade länder årligen kompensera Ecuador för att inte exploatera oljan. Ersättningen skulle motsvara hälften av vad Ecuador skulle ha tjänat på oljeborrningen, 350 miljoner dollar per år. På så vis skulle runt 856 miljoner fat olja stanna i marken. Och genom att oljan aldrig skulle förbrännas, så skulle mänskligheten undvika ett utsläpp i atmosfären av 407 miljoner ton koldioxid.

Men i augusti 2013 slopade Ecuador initiativet, eftersom de rika länderna inte hörsammat Ecuadors vädjan. Sedan dess har det bara varit en tidfråga innan Yasuní skulle börja exploateras. Och nu är alltså klockan slagen. Ecuador har gjort sig beroende av oljeexporten och runt hälften av landets intäkter kommer från oljan. Landet, som befinner sig i ekonomiska trångmål på grund av det låga oljepriset, går nu in för att exportera mer av samma vara som man får så dåligt betalt för.  

Enligt Ecuadors president Rafael Correa kommer oljeborrningen blott påverka en procent av Yasunís nationalpark. Men miljöorganisationen Amazon Watch är alarmerade och skriver i ett pressmeddelande: ”Det här är det absolut värsta stället man kan föreställa sig för att borra efter olja. Världen har helt enkelt inte råd att förlora en sådan plats som Yasuni”.

Katy Betancourt är kvinnoledare i Conaie, Ecuadors nationella urfolksorganisation, och själv från Amazonas. Hon anser att exploateringen är dåligt både på ett ekonomiskt, miljömässigt och mänskligt plan. Rent ekonomiskt, med tanke på nedgången på oljepriset, så menar hon att det är ologiskt att exploatera Yasunís nationalpark på olja. Men hon är också kritisk till oljeborrningen utifrån fjolårets överenskommelse på FN:s miljötoppmöte i Paris, COP21.

- Ett avtal undertecknades, där länderna förband sig att minska på koldioxidutsläppen. Ett av åtagandena var att inte exploatera mer olja. Å ena sidan tänker vi globalt, å andra sidan vill Ecuador suga upp de sista fat olja som finns kvar, säger Katy Betancourt.

Det som gör oljeborrning i Yasuní extra känsligt, är att det är boplats för tagaeri och taromenane - så kallade icke-kontaktade urfolk. Det vill säga, det är jägar-samlare som inte står i förbindelse med den moderna civilisationen med plastprylar, mobiltelefoner och masskonsumtion. Eftersom de inte är kontaktade är de heller inte tillfrågade om sitt samtycke till oljeborrningen. 

- Kapitalets logik bygger på omedelbart vinst, och denna logik hindrar makthavarna från att se de långsiktiga perspektiven, säger Katy Betancourt, som istället menar att landet borde satsa på ett hållbart jordbruk.  

Text och foto: Lari Honkanen