De vill ta från militären och ge till de fattiga

Det är dags att "klippa ner" Chiles Försvarsmakts budget. Det anser organisationen Serpaj Chile. Foto: Serpaj Chile

Chile är ett av de länder i världen som spenderar mest pengar på sin försvarsmakt - strax över 2 procent av landets BNP. Detta är det dags att ändra på, anser människorättsorganisationen Servicio Paz y Justicia (Serpaj).

I den chilenska regeringens budget för 2016 har 8 procent (motsvarande närmre 19 miljarder svenska kronor) satts av till Försvarsdepartementet. Det är mer än dubbelt så mycket som den summa som planerats gå till Socialdepartementet. Detta trots att landet sedan länge klassats som ett av de länder i världen med störst skillnad mellan fattiga och rika.

Statsbudgeten och de pengar som går till militären är ett känsligt ämne. Dels på grund av att Pinochets militärdiktatur (1973 -1990) fortfarande finns färskt i minnet och är ett tema som än idag delar landet, men också på grund av reglerna kring de militära utgifterna. Enligt Chiles konstitution, som antogs under militärdiktaturen, ska 10 procent av vinsten från landets kopparindustri gå direkt till militären.

Vill minska försvarets budget

Den chilenska människorättsorganisationen Serpaj hör till dem som tycker att försvarsmaktens budget ska minskas till fördel för sociala satsningar. I april varje år bedriver organisationen en kampanj för en reducering av Chiles militära utgifter. I år ligger fokus på de utgifter vapenhandeln medför och har parollen ”Låt oss göra nedskärningar i vapenhandeln”.

- Vi ser kampanjen mot Chiles militära utgifter och vapenhandel som ett viktigt ställningstagande när det gäller Serpajs intressen: avmilitarisering, fredliga konfliktlösningar och att skapa förutsättningar för en kultur som präglas av fred, säger Gabriel Muñoz, kommunikatör på Serpajs huvudkontor i Valparaiso.

Målen med kampanjen är tydliga. Serpaj vill bland annat att Chiles militär ska ändra karaktär och arbeta mer civilt med sociala frågor. De anser även att det är dags att Chile slutar sända militärer till samma skola som utbildat förtryckande militärgrupper som verkat i hela Latinamerika, Escuela de las Américas (numera kallat Instituto de Cooperación para la Seguridad Hemisférica). Organisationen förespråkar revisioner och djupare analys av användningen av Försvarsdepartementets finanser och deras ändamål, liksom att det ska inledas en process för att likställa de civila medborgarnas förmåner och rättigheter med de anställda inom militärväsendets. Ett exempel på dessa sistnämnda förmåner är att en anställd inom militären som bär uniform kan gå i pension vid 45 års ålder, med en pension på motsvarande mellan 7000 och 18 000 svenska kronor i månaden. Detta medan en vanlig civil medborgare går i pension från 60 års ålder och med en pension motsvarande cirka 2000 kronor.

- Vi anser att vår kampanj är ett viktigt bidrag till samhällsdebatten. Vi lyfter information och frågor som annars kanske inte når allmänheten, förklarar Gabriel Muñoz.

 

Text: Maria Ringmar, frilansskribent

Foto: Serpaj Chile

Fakta

SERPAJ:

Organisationen har verkat i Chile sedan början av Pinochets militärdiktatur, och kämpade då genom icke-våld och fredliga aktioner för att få ett slut på militärens förtryck. Sedan demokratins genomslag 1990 arbetar Serpaj främst med barn och ungdomar från socialt utsatta grupper i samhället, bland annat för att motverka våld och drogmissbruk, men också för att informera om och etablera de mänskliga rättigheterna, samt för att verka för att det chilenska samhället ska präglas av en icke-våldskultur.

Mer info: www.serpajchile.cl