Brasilianska krav på insatser mot våldtäkter

- Samhället har alltid underblåst våld mot kvinnor, och en stor andel av befolkningen lägger skulden på offret, säger Sonia Correa från Sexuality Policy Watch. Foto: Douglas Scortegagna/Flickr Creative Commons

Uppgifterna om att en 16-årig flicka nyligen utsatts för en gruppvåldtäkt av över 30 män i Rio de Janeiro utlöste kraftiga protester från tusentals kvinnor i Brasilien. Aktivister menar dock att det inte räcker med skärpta straff för att bekämpa de många sexualbrott som begås i landet.

Den 16-åriga flickan ska ha blivit drogad i sin pojkväns hem den 21 maj, och dagen efter ha vaknat upp på en annan plats omgiven av män som uppges ha våldtagit henne. Enligt flickan fanns det 33 män på platsen, varav några var beväpnade, när hon återfick medvetandet. Hon polisanmälde händelsen först några dagar senare efter att några av männen hade publicerat bilder och foton på våldtäkten på sociala medier.

Den polis som tog emot flickans anmälan tog dock inte hennes uppgifter på allvar och byttes därför ut. Händelsen utlöste mycket starka reaktioner i Brasilien och tusentals kvinnor begav sig ut på gatorna för att protestera.

Regeringens första reaktion efter de omfattande protesterna var att tillsätta en ny kvinnoenhet inom polisen. Senaten godkände samtidigt snabbt ett förslag om kraftigt skärpta straff för sexualbrott som begås av fler än en förövare. Förslaget ska nu granskas av kongressen.


"Kolonialt arv"
Många aktivister menar dock att politikerna i allt för hög grad bara har valt att fokusera på de rättsliga frågorna. Sonia Correa, som företräder den globala organisationen Sexuality Policy Watch, menar att hårdare straff inte kan vara det enda svaret, vilket exemplet Indien har visat där dödsstraff år 2013 infördes för gängvåldtäkter eller våldtäkter där offret även mördas.

Sonia Correa menar att den avgörande frågan snarare är kulturell.

- Samhället har alltid underblåst våld mot kvinnor, och en stor andel av befolkningen lägger skulden på offret, säger hon.

Sonia Correa är arkitekt och har även en examen i antropologi, och hon menar att det finns en gammal våldtäktskultur i Brasilien.

- Det djupaste rötterna finns i kolonialismen och slaveriet och i en manlig tradition av att kunna kontrollera andra människors kroppar, inte bara kvinnors, utan också slavars.

Sonia Correa säger att den brasilianska sexuallagstiftningen fram till för bara sju år sedan slog fast att våldtäkt var ett brott mot samhället och familjen, och inte i första hand ett brott mot kvinnan. Lagen ändrades först 2009.

En våldtäkt var tionde minut
Straff på upp till 30 års fängelse har dock inte lyckats stoppa de sexualbrott som många menar snarare har blivit allt vanligare i landet. År 2011 anmäldes det enligt det statliga institutet IPEA 50 600 våldtäkter i Brasilien, ett land med 205 miljoner invånare. Det motsvarar en våldtäkt var tionde minut.

Samtidigt menar många bedömare att den verkliga siffran över antalet våldtäkter som begås sannolikt är mycket högre - kanske tio gånger så hög. Detta eftersom många brottsoffer känner skuld eller rädsla inför att anmäla brotten till polisen.

Läkaren Jurema Werneck arbetar för organisationen Criola, som kämpar för svartas rättigheter, och enligt henne är en oproportionerligt stor andel av våldtäktsoffren svarta kvinnor.

- Våldtäkterna har sina rötter i sexism, men också i en patriarkal rasism - det handlar om ett maktutövande över personer som anses vara mindre värda och maktlösa, som svarta kvinnor, säger Jurema Werneck.

Marisa Sanematsu vid den brasilianska feministiska organisationen Patricia Galvão Institute, menar att många vanliga medborgare blir oerhört upprörda över vissa brott - särskilt brott som begås mot barn.

- Men samtidigt finns det en viss tolerans för sexuella våldsbrott som begås mot kvinnor, säger hon.

Marisa Sanematsu menar att många våldtäktsoffer väljer att inte anmäla brotten på grund av att de oroar sig över reaktionerna från vänner, familj, polis och domstolar.

- Uppfattningen är ofta att män inte kan kontrollera sina sexuella lustar när de möter attraktiva kvinnor som anses vara utmanande klädda.


Vill se satsningar på jämställdhet

Marisa Sanematsu menar att det viktigaste i kampen mot alla former av våld är satsningar för att öka jämställdheten.

- Inget kommer att uppnås så länge vi inte tar strid med grundorsakerna till våldet, som inte har att göra med fattigdom utan är något som finns inom alla samhällsklasser, säger hon.

Sonia Correa menar att det behövs ett nytt manlighetsideal.

- Ett ideal som inte bygger på "sexuell rovdrift", säger hon.

Många kvinnoaktivister i landet är samtidigt oroade över att de konservativa krafterna vuxit sig starkare inom landets kongress - där det för närvarande finns flera förslag om att ytterligare skärpa förbudet mot aborter, men också flera förslag som skulle begränsa hbtq-personers nyvunna rättigheter.

De konservativa vann nyligen ytterligare mark genom utnämningen av den tidigare vicepresidenten Michel Temer som ställföreträdande president och ledare för en ny regering, under den pågående riksrättsprocessen mot Dilma Rousseff.

Ledaren för departementet för kvinnofrågor leds av en företrädare från kongressen som redan har meddelat att hon inte anser att abort ska få genomföras ens när graviditeten är ett resultat av en våldtäkt, som är ett av de få exempel där abort kan tillåtas i dagsläget.

Michel Temers nya regering är den första på många år som helt saknar kvinnor eller svarta medlemmar.

Text: Mario Osava/IPS
Foto: Douglas Scortegagna/Flickr Creative Commons