Argentina: Försvinnande sätter fokus på urfolks rättigheter

Sedan en aktivist försvann spårlöst i södra Argentina har frågor som rör landets ursprungsbefolkningars rättigheter till sist hamnat på den politiska dagordningen.

Det pågår många marktvister i Argentina, där medlemmar av olika ursprungsbefolkningar kräver sina rättigheter. Men dessa frågor har sällan intresserat den övriga befolkningen, som är ättlingar till europeiska kolonisatörer och invandrare och som ofta betraktar urfolken som något som tillhör landets förflutna.

På senare tid har dock det förändrats.

Allt började med att 28-årige Santiago Maldonado försvann den 1 augusti i år. Detta efter att han deltagit i en protestaktion i den sydliga regionen Patagonien där medlemmar av mapuchefolket blev våldsamt bemötta av säkerhetsstyrkor. Sedan dess har ingen sett Santiago Maldonado.

Försvinnandet uppmärksammades stort av många grupper i landet, och satte ljuset på en konflikt som på senare år har lett till flera våldsamheter, med som historiskt inte har fått mycket plats i den offentliga debatten.

-Jag hoppas att det sorgliga fallet med Santiago Maldonado ska leda till att landet inser att det är nödvändigt och möjligt att hitta juridiska och politiska lösningar för frågor som berör ursprungsfolken, säger Gabriel Seghezzo från organisationen Fundapaz.

Hans organisation arbetar för förbättrade levnadsförhållanden för de människor som bor i den argentinska skogsregionen Chaco, som även sträcker sig in i grannländerna Paraguay och Bolivia.

-Det är nödvändigt att konflikterna minskar, för annars kommer våldet att fortsätta, varnar Gabriel Seghezzo.

Fundapaz var en av de organisationer som under mer än 20 års tid kämpade för lokalbefolkningens markrättigheter i provinsen Salta. Det var en konflikt som till sist fick ett slut 2014, då de lokala myndigheterna till sist lämnade över mark till medlemmar av olika ursprungsbefolkningar som lever där.

Fallet var dock ganska unikt, eftersom de allra flesta ursprungsbefolkningar fortfarande saknar juridiska rättigheter till sina traditionella marker.

Enligt Nationella institutet för ursprungsfolken, INAI, finns det i Argentina 824 samhällen med ursprungsbefolkningar som sammanlagt kräver rätt till över åtta miljoner hektar marker. Det är stora markområden, men motsvarar samtidigt bara runt tre procent av hela det stora landet Argentinas yta, som är mer än sex gånger större än Sveriges.



Konflikterna fortsätter trots att den argentinska konstitutionen slår fast att landets ursprungsbefolkningar har rätt att äga sina traditionella marker. Detta skrevs in i landets konstitution 1994 och innebar en enorm förändring jämfört med hur statsmakten traditionellt sett på ursprungsbefolkningen. De har snarare betraktats som ett udda element, som måste hållas under kontroll. Ända fram tills 1994 föreskrev landets lagar att myndigheterna skulle "bibehålla en fredlig behandling av indianer och verka för deras konvertering till katolicismen".

Däremot har alltså inte den nya författningen lett till särskilt stora konkreta förändringar för Argentinas ursprungsbefolkningar, som enligt de officiella uppgifterna uppgår till en knapp miljon av landets 40 miljoner invånare. Samtidigt menar bedömare att den verkliga siffran sannolikt är högre, eftersom många inte offentligt vill medge sina verkliga rötter, på grund av den stigmatiseringen detta medfört.

Raúl Ferreyra, professor i författningsrätt vid universitetet i Buenos Aires, är mycket kritisk till utvecklingen sedan 1994.

-Efter reformen av konstitutionen, som innebär ett erkännande av ursprungsfolkens rättigheter, har det följt 23 år av absoluta misslyckanden, där alla regeringar har skjutit frågorna på framtiden, säger han.

Raúl Ferreyra menar att många av de rådande konflikterna om marker hänger samman med den "okontrollerade" utbredningen av sojaodlingar i landets norra delar, och att utländska intressen fått kontrollen över enorma markområden i landets södra delar.

-Det vi behöver är en dialog, men det saknas både vilja och de verktyg som krävs, säger han till IPS.

En studie genomförd av Amnesty International visar att det finns 225 konflikter i landet där ursprungsbefolkningar är inblandade och nästan i samtliga fall handlar dessa om markrättigheter. I 24 av dessa har det förekommit våldsamheter där säkerhetsstyrkor varit involverade. I vissa fall har det förekommit våld med dödlig utgång.

Text: Daniel Gutman