Årets första mapuchebröllop i Chile

I dagarna inträffade årets första civila mapuchebröllop i Chile. Det är nu fem år sedan organisationen för ursprungsfolkens utveckling och folkbokföringen slöt ett avtal som gjorde det möjligt för mapuchefolket att gifta sig på sitt egna språk.

Precis som alla andra har mapuchekulturen sina bröllopsritualer. Traditionella bröllop (kurreyewün) innefattar bland annat en simulerad kidnappning. Brudgummen med vänner åker till brudens hus och kidnappar henne medan de kvinnliga medlemmarna i hushållet skriker och bråkar och låtsas förhindra det. Efter kidnappningen påbörjas en simulerad jakt på brudparet tills de når den förutbestämda platsen för bröllopsnatten där de lämnas ifred. Dagen efter gifter de sig.

Trots att det civila giftermålet var tvunget att följa den procedur som den chilenska lagen föreskriver lyckades man inkorporera flera element av ett traditionellt bröllop i ceremonien. Bruden kidnappades och fördes bort på häst under ceremonien för att sedan återvända och slutföra den. Utöver det återfanns även andra traditionella element såsom sång, dans och tal. Och allt skedde på mapuzugun, som språket kallas.

– Vi vill fortsätta att prata vårt språk och att utöva våra traditioner så att våra barn ska kunna lära sig dem och att de inte ska gå förlorade. Det är en vacker kultur och därför valde vi att gifta oss på vårt språk, säger bruden Soledad Toro till dagstidningen La Nación.

För fem år sedan inträffade det första civila giftermålet på mapuzugun tack vare ett avtal mellan den nationella organisationen för ursprungsfolkens utveckling (Conadi) och folkbokföringen. Conadi lovade att utbilda vigselförrättare i mapuches språk och världsbild i ett försök att bevara och visa respekt för kulturen. I dagsläget jobbar man med att utvidga initiativet så att ursprungsfolk ska kunna ta del av detta även i andra delar av landet.

Mapuchefolket utgör åttio procent av Chiles ursprungsbefolkning och nio procent av den totala befolkningen. De behöll politiskt och ekonomiskt självstyre i Araucaníaregionen i södra Chile, där den största koncentrationen återfinns, fram till mitten av 1800-talet. De har sedan dess ständigt kämpat för rätten till sin mark. Sedan tjugofem år tillbaka säljer regeringen ut deras land till utländska företag som vill upprätta vattenkraftverk vilket har lett till massiva protester.

Text: Philip Krook, frilnsskribent