Tusentals hälsade solen

*Klockan 07.14 i torsdags morse välkomnades så år 5 515 i den andinska kalendern. Till ruinen Tiwanaku utanför La Paz vallfärdar varje år den 21 juni tusentals personer för att fira det andinska nyåret Inti Raymi.*

Klockan 19 kvällen innan anländer de första busslasterna och i tolv timmar fortsätter sedan anströmningen. Byn Tiwanaku, i närheten av de gamla tempelresterna, som annars lever en sömning tillvaro mellan de vanliga turistbussarnas ankomst och avgång lever upp. Längs dess dammiga gator drar horder med människor runt timmarna innan det är dags att hälsa solens ankomst bland ruinerna, ackompanjerat av panflöjter och kohorn.

Åsikter och teorier går isär huruvida det andinska nyåret, som firas på årets längsta natt, verkligen är en gammal tradition eller en sen uppfinning. Att landsbygdsbefolkningen inte firat Inti Raymi på länge verkar de flesta dock vara överens om.

Juan Angel Yujra, aymaraantropolog, ledare för organisationen Pacha Amuyu och rituell och andlig expert, menar att det finns mycket som tyder på att traditionen har firats i det precolombianska samhället men att den sedan gått i graven. Och Patcha Amuyu arbetar just med att återskapa firandet av inti raymi i Titikakasjön, på Sol- och Månön.


- Solön ansågs vara världens centrum för aymara- och Tiwanakukulturerna. De ceremonier vi utför där på Inti Raymi är ett återskapande hur vi tror att det gick till, och för oss är det viktigt att lokalbefolkningen deltar, så att de själva också stöttas i att uppvärdera sin kultur.


Andra menar att firandet av det andinska nyåret är ett senpåkommet jippo som mest lockar akademiker från La Paz, hippies och turister. Oavsett vilken teori man tar som sanning kvarstår faktum; att fira inti raymi är populärt, och tusentals är de personer som vallfärdar till tiwanakotakuturens tempelrester och hemlighetsfulla monoliter för att hälsa solen med uppsträckta händer.

inti raymi2_2

Presdident Evo Morales och regeringspartiet MAS vill nu göra det andinska nyåret den 21 juni till nationell helgdag. Främst de östra låglandsdelarna opponerar sig dock och menar att för dem betyder inte det andinska nyåret något, och att ett nationellt högtidlighållande bara skulle skapa större splittringar inom landet.

_Emma Schütt_