Ursprungsfolk har svårt att få lån

*Småbönder och ursprungsfolk har ofta svårt att få tillgång till regeringens nya mikrokrediter, så kallade 555. Framför allt beror det på att få har legala handlingar son stöder att de äger mark.*

Regeringens satning på 555-krediter (5000 dollar under 5 år till 5 procents ränta) genom utvecklingsbanken BNF når inte alltid fram inom målgruppen småbönder och ursprungsfolk. Det hävdar bland annat organisationer för ursprungsfolk i Tungurahua, på centrala höglandet.

Rosa Tipán som lever i paramon i Chibuleo, ett litet samhälle utanför Ambato, säger till El Comercio att hon har tagit sig in till staden och BNF (Banco Nacional de Fomento) flera gånger för att söka lån, men att hon har nekats för att hon inte har någon lagfart på sin mark.

Tipán berättar att marken i hennes bysamfällighet har ärvts från generation till generation, men att det inte finns några giltiga papper på det.


- På BNF säger de att jag måste ta med papper på att min farfar ägde marken, men det finns inga sådana papper och de hjälper oss inte, säger hon.

Liknande problem beskriver Juan José Lligalo, ordförande i förbundet Princesa Pacha, där man tillsammans äger 15 jordlotter men saknar papper.

Polibio Punina, ledare för Movimiento Indígena de Tungurahua, säger att dessa fällor hämmar landsbygds- och jordbruksutvecklingen. Han menar att BNF borde acceptera de beslut om markrättigheter som tas i de traditionella beslutsorganen (cabildos) som ursprungsfolken har.

Ansvariga på BNF säger att de tar till sig kritiken, men att de inte kan ge lån utan garantier. Även på vanliga banker har ursprungsfolken svårt att få lån på grund av problematiken med markrättigheter. På sin höjd kan de få tillgång till lån på upp till 600 dollar. Andra möjligheter att få krediter är lokala kooperativ för sparande och lån, men även där krävs garanter.

Ursprungsfolksorganisationer som kichwa-organisationen Ecuarunari, till exempel, arbetar med projekt för att legalisera den mark som bysamfälligheter har traditionell rätt till enligt konventionen ILO 169. Det är också en fråga inför den konstituerande församlingen. Många stora markägare har genom historien på olika sätt skaffat sig laglig rätt till mark som i verkligheten tillhör ursprungsfolken.

_Tove Silveira Wennergren_