Hopp om stärkande av traditionell rättvisa

*Genom en konstituerande församling kan ursprungsfolkens juridiska system stärkas och bli mer accepterade. Det menar Raul Illaquiche, advokat och parlamentsledamot för ursprungsfolkspartiet Pachakutik.*

Sedan Ecuadors nuvarande grundlag instiftades har ursprungsfolken rätt att inom sina territorier skipa rättvisa. Brotten eller tvisterna löses inom byn eller samhället, genom ett stormöte och av de lokala ledarna. Mindre tvister löses inom familjen av äldre personer med auktoritet. Men rättigheten, som också är inskriven i den av Ecuador antagna konventionen för ursprungsfolksrättigheter (ILO 169), är inte oproblematisk, då den ibland krockar med det statliga rättssystemet.

I media lyfts ofta fall av traditionell rättsskipning fram tagna ur sitt sammanhang och beskrivs som lynchningar och som att byarna tar rättvisan i egna händer. Det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna att utmäta fysiska straff menar många domare, poliser och andra personer inom den ”vanliga” rättvisan.


- För västvärlden är kalla bad eller användandet av brännässlor ett straff, men för oss är det inte något grymt eller förnedrande. För oss har det en annan betydelse – rening och behandling. Det handlar om att få ut den onda energin ur kroppen och återintegrera en person i samhället. Den visionen måste man förstå, säger Raul Illaquiche.


Paulina Ponce, från den ekumeniska organisationen för mänskliga rättigheter CEDHU, tillägger:


- Vi kan ju inte säga att vår ”vanliga” rättvisa har löst problemen med kriminalitet eller osäkerhet. Det finns nästan ingen återintegrering i samhället av dem som suttit i fängelse. Man måste väga detta mot varandra, i ursprungsfolkens rättsskipning kan det nog finnas fler fall där det blir positiva resultat. Det måste vi lära oss att värdera, säger hon.


Genom arbetet som genomförs av ursprungsfolksorganisationer och organisationer för mänskliga rättigheter har frågan om ursprungsfolkens rättsliga system lyfts upp på agendan och bland annat finns det som ett ämne på flera universitet. Men inom det statliga rättssystemet är fortfarande okunskapen stor och fördomarna många.

Nu sätts tilltron till den konstituerande församling, som ecuadorianerna ska rösta om den 15 april, för att formalisera ursprungsfolkens juridiska system och därmed få det mer accepterat.


- Ursprungsfolkens rättigheter kan genom en ny grundlag utökas och förstärkas. Vi kommer inte att acceptera om en eventuell högerkraft inom den konstituerande församlingen drar tillbaka rättigheter som vi har fått igenom. Många av de rättigheter som vi åtnjuter enligt konstitutionen genomförs inte i verkligheten, ibland på grund av att det inte finns statliga medel avsatta. Vad gäller ursprungsfolkens juridiska system kan skrivningen i konstitutionen göras klarare, så att det inte uppstår lika många konflikter, säger Raul Illaquiche.


I en ny grundlag skulle man också kunna skriva in att varje domstol måste ha personer eller instanser som är specialiserade på att lösa konflikter mellan de två rättssystemen, menar han.
Problemet ligger alltså inte bara i konstitutionen, som skrevs 1998 och anses vara en av Latinamerikas radikalaste vad gäller urpsrungsfolksrättigheter, utan också i de lagar som reglerar hur konstitutionen ska tolkas. Därför, tror Paulina Ponce, är den konstituerande församlingen bara ett steg i en större process.


- Problemet ligger mer i grunden, i det politiska systemet och dess aktörer. Konstitutionen är exemplarisk vad gäller rättigheter, men har fel vad gäller det organiska. Den konstituerande församlingen är en del i processen för att omorganisera maktinstanserna och reflektera över deras roll. Det visar inte minst den politiska kris vi upplevt de senaste veckorna. Med en konstituerande församling kommer vi inte få ett slut på de politiska problemen, men det är ett tillfälle och en möjlighet, säger hon.

Läs mer om den politiska krisen här:
"Kongressen kunde samlas" [node:1138]
"Kongressens supplenter kallas in" [node:1135]
"Politisk kris fortsätter" [node:1128]
"Storbråk om folkomröstning" [node:1118]

_Tove Silveira Wennergren_