Nej till bilväg genom naturreservat

Sedan den 15 augusti i år har representanter för Bolivias 36 ursprungsfolk marscherat från norra Bolivia mot huvudstaden. De protesterar mot regeringens avtal med Brasilien om att bygga en bilväg rakt genom ett enormt naturreservat, kollektivt ägt av Yuracaré-, Mojeño- och Chimané-folket.

Folksamlingen, som startade sin marsch i Trinidad, Beni, för 20 dagar sedan, har växt från 600 personer till över 1700 och kommit halvvägs på sin 500 kilometer långa färd. Marschen väcker stort intresse både nationellt och internationellt då det inte bara rör sig om en krock mellan ursprungsfolk och regering, utan också om ytterligare ett ingrepp i Amazonas regnskog.

Följderna blir skövling av skog, tvångsförflyttning av människor och utrotning av hundratals djur- och växtarter, högst kontroversiella beslut för en regering som är ledande i den internationella diskussionen både gällande utkrävande av ursprungsfolks rättigheter och respekten för moder jord.

Nationalpark sedan 1965 

Det omstridda området kallas för "TIPNIS" - "ursprungsfolksterritoriet och nationalparken Isiboro Sécure" och har en storlek på 1,2 miljoner hektar. TIPNIS blev nationalpark redan 1965 och 1990 tilldelades området Yuracaré-, Mojeño- och Chimanéfolket. Det blev ett av Bolivias 190 områden på sammanlagt 20 miljoner hektar som ägs kollektivt av olika ursprungsfolk, som tillsammans skyddar områdena från att exploateras och förstöras.

Motorvägen skulle komma att dela TIPNIS i två delar och koppla samman Villa Tunari i Cochabamba med San Ignacio i Beni. Naturligtvis finns det fördelar med en utbyggd infrastruktur i Bolivia och även stora delar av ursprungsfolken som marscherar håller med om det. En ny väg skulle koppla samman strategiska platser, öppna upp för bättre handel och transport, och snabbare framkomst för boende inne i reservatet. Men de ser fortfarande inte att fördelarna väger upp mot de enorma nackdelar motorvägen innebär.

Morales: vägen ska byggas

Regeringen har inte gått särskilt varsamt fram med informationen kring vägbygget. President Morales har vid flera tillfällen sagt att det inte spelar någon roll vad motståndarna hävdar. Han menar att motorvägen kommer att byggas hur som helst och att det inte finns några planer på att hitta alternativa vägar runt nationalparken, uttalanden som får protesterna att intensifieras ytterligare.

Många känner sig svikna av regeringen som utlovat kontinuerlig dialog med ursprungsfolken och som nu så tydligt visar motsatt attityd. Bolivianska medier underblåser konflikterna och betonar Morales anklagelser om att marschen finansieras av USAID samt amerikanska och europeiska NGO:er. Samtidigt målas bilden upp av ursprungsfolken som oresonliga dialogvägrare med 19 omöjliga punkter på sin kompromisslista.

Om dialogen inte tar fart snarast kan situationen komma att förvärras inom de närmsta dygnen. Motdemonstranter håller på att samlas utanför La Paz för att hindra marschens intåg i huvudstaden och risken för sammandrabbning är stor. Demonstranterna har i nuläget dåligt med mat och knapp tillgång till mediciner, vilket medför en stor hälsorisk. Bland demonstranterna, som utgörs av män och kvinnor i alla åldrar, finns även 15 gravida kvinnor och ett hundratal barn.

Text: Annika Vargas, Latinamerikagrupperna

Foto: AINI Noticias