Militär dömd för tvångsförsvinnanden

Löjtnant Luis Alfonso Plazas Vega är dömd till 30 års fängelse för tvångsförsvinnanden i Colombia. Processen och fallet har varit kantad av problem som hot mot åklagaren, trakasserier mot familjerna och mord på två advokater som jobbade med fallet.

- Rättvisan har sagt sitt med domen, demokratin försvaras inte med tortyr, tvångsförsvinnande eller mord, säger Jorge Molano, en av de inblandade advokaterna.

Fallet handlar om tvångsförsvinnandet av 11 personer som befann sig i Högsta domstolens kafeteria, när armén stormade det av M-19-gerillan ockuperade justitiepalatset i Bogotá 1985. Förutom de försvunna fick stormningen som resultat ett hundratals dödsoffer, bland annat elva av Högsta domstolens domare. Det här är första gången i landet som officer döms för tvångsförsvinnanden.

Känslorna var starka utanför rättssalen. Där samlades både anhöriga till de försvunna tillsammans med andra som har varit utsatta för våld i konflikten, och anhängare till militärer som går igenom rättsprocesser för brott mot mänskligheten.

- Den här domen återupprättar Umañas arbete, säger Molano strax efter att domen tillkännagavs.

Advokat Eduardo Umaña mördades 1998, när han hade sett till att börja gräva upp den första hittade försvunna från Justitiepalatset. Mordet och trakasserierna som advokater, domaren och familjerna har gått igenom i det här fallet, visar på svårigheterna i Colombia med att jobba för upprättelse för människorättsbrott och brott mot mänskligheten.

Försvarssidan har överklagat till Högsta domstolen. President Alvaro Uribe har gått ut och sagt att domen är ett övergrepp på armén och att den var partisk. CIDH, Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, har beklagat uttalandet och än en gång, uppmanat colombianska staten att ge domaren i fallet skyddsåtgärder på grund av de dödshot som hon har fått. I domen står det också att fallet skall remitteras till rätt instans för att påbörja en förundersökning mot dåvarande president Belisario Bentancur, samt dåvarande polis- och militärmakt.

Text: Alexandra Iriarte, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen