Manifestation för matsuveränitet

Kampen för matsuveränitet fortsätter och i förra veckan samlades småjordbrukare och aktivister från hela landet utanför parlamentsbyggnaden i San Salvador för att kräva att matsuveränitet inkorporeras i den kommande lagen gällande matsäkerhet. Det främsta kravet gäller behovet av att satsa på småskalig inhemsk matproduktion, något som saknas i dagsläget.

Manifestationen, som var sammankallad av den nyligen bildade Kommittén för matsuveränitet, kulminerade i överlämnandet av ett förslag med tio aspekter som rörelsen anser bör ingå i den nya lagen.

Förslaget, som bland annat ställer krav på jordreformer, jämställdhet, ekologiskhållbarhet och förbättrade arbetsvillkor inom jordbrukssektorn, är ett av tolv inlämnade förslag som parlamentet har att ta ställning till. Kommitténs fokus ligger på småskalig och lokal produktion, som de menar är nyckeln i kampen mot hungern i ett land som i stor utsträckning saknar inhemsk matproduktion.

Inhemsk matproduktion är lösningen

Trots att förslaget innehåller flera aspekter verkar det vara just kravet på en inhemsk matproduktion som mobiliserat flest människor att delta i manifestationen.

Rosa Lilian, som är engagerad i en lokal kvinnoorganisation i El Labor, är säker på att det är just inhemsk matproduktion som är lösningen på hungern och undernäringen i landet.

- Vi behöver producera för att kunna äta bättre, för att leva bättre.

Arelí de los Santos deltog tillsammans med Rosa Lilian i manifestationen.: Joanna Korbutiak

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arelí de los Santos Ruiz, som också hon kommer från El Labor, ögnar igenom Kommitténs folder och förklarar ursäktande att hon inte har så bra koll på förslaget. Hon berättar att hon deltar i protesten eftersom hon är övertygad om att El Salvador måste bryta sitt importberoende genom att förbättra villkoren för småskaliga jordbruksproducenter.

- För som det är nu så finns det inte tillräckligt med mat. Eller, visst finns det mat i affärerna, men där har inte vi råd att handla.

Arelí de los Santos Ruiz berättar att hon precis som många andra mödrar alltid prioriterar sina barn och försöker se till att de kan äta sig mätta.

- Men det betyder att jag ofta går och lägger mig hungrig, förklarar hon.

Politiska orsaker

Avsaknaden av inhemsk matproduktion beror främst på den industriinriktade politik som fördes av det före detta regeringspartiet ARENA som satt vid makten från slutet på inbördeskriget fram tills 2009. De valde att satsa på utländska investeringar och fabriker och övergav jordbruket, vilket lett till att jordbruket blivit olönsamt. I kombination med den skeva fördelningen av mark har det fått till följd att väldigt lite mat produceras i El Salvador.

Problemet är enligt många dubbelt, dels behöver landet få till en inhemsk kommersiell matproduktion, dels behöver fattig landsbygdsbefolkning få tillgång till mark för att odla mat för egen försörjning. Det första problemet har i stor utsträckning att göra med att det är svårt att få jordbruket lönsamt då priset på utsäde är högt samtidigt som bönderna har svårt att få tillräckligt betalt för sina produkter. Det andra problemet handlar främst om de fattigas brist på jordbruksmark.

"Vi måste fortsätta kämpa"

Rosa Benita Lopez Martinez, från El Refugio, är också hon inne på samma spår.

- Om vi får möjlighet att producera vår egen mat så kommer vi aldrig att behöva gå hungriga.

Hon säger att hon inte vet hur stora chanserna är att de kommer att få igenom sina krav, men påpekar att de enda de kan göra är att fortsätta kämpa tills politikerna lyssnar på dem. På frågan om hon tror att lagen skulle innebära någon konkret förändring svarar hon att det inte räcker med att lagen går igenom.

Bara för att den står på en bit papper betyder det inte att kampen är över, vi måste fortsätta att trycka på och höras, annars kan politikerna strunta i den.

Arelí de los Santos Ruiz avslutar med att klargöra att hon inte kommit till manifestationen för att någon tvingat henne eller för att det är trevligt, utan för att situationen på landsbygden är akut. För det är sant som talkören som ljuder i slutet av manifestationen säger, "Vem kan leva utan mat? Ingen".

Text och foto: Joanna Korbutiak, frilansjournalist